KU kritiserar Pourmokhtari på tre punkter

Ett enigt konstitutionsutskott kritiserar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari på tre punkter. Bland annat för förflyttningen av Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör.

Konstitutionsutskottet har hittat brister i fem fall när den årliga granskningen av regeringen presenterades på torsdagen. Tre av dem rör klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Pourmokhtari kritiseras dels för hennes uttalande om behovet av ny kärnkraft. Vid en pressträff sade statsrådet att Sverige behöver tio nya kärnkraftsreaktorer. Enligt henne var det ett räkneexempel.

KU skriver att ”kommunikationen inte varit tillräckligt tydlig men noterar att man i efterhand kontaktade olika medier för att klargöra hur uttalandet skulle förstås.”

– Det är väldigt viktigt att saker och ting ska vara det de ser ut att vara. Vi kan inte lita på att alla automatiskt uppfattar nyanser, säger Jan Riise (MP) på pressträffen.

Kommunikationen ledde till vissa frågetecken, säger Liberalernas ledamot Malin Danielsson. De klargjordes dock i efterhand.

Klimatministern kritiseras också för ett uttalande om att klimathandlingsplanen ”bör” lämnas före årsskiftet. Det var felaktigt, skriver KU, eftersom klimathandlingsplanen ”ska” lämnas före årsskiftet.

– Vi noterar att detta misstag rättades till samma dag, säger Danielsson på pressträffen.

Oenighet kring gd-petning

I maj förra året beslutade regeringen att peta Nina Cromnier från hennes uppdrag som generaldirektör för Strålsäkerhetsmyndigheten. Pourmokhtari har hävdat att det har funnits en samsyn, medan Cromnier menar att det har skett mot hennes vilja.

Konstitutionsutskottet ”påminner om vikten av att dokumentera dialogen för att undanröja eventuella missförstånd och undvika olika bilder av huruvida frivillighet har rått eller inte”.

L:s Malin Danielsson säger att regeringen har rätt att flytta på en generaldirektör, med eller utan en överenskommelse. Däremot var dokumentationen från mötet mellan statssekreteraren och Cromnier inte enligt de krav man bör kunna ställa.

Utskottet har tittat mycket på en tidigare KU-granskning, om när Ann-Marie Begler fick lämna sitt uppdrag som gd för Försäkringskassan. Även där rådde det osäkerhet kring frivilligheten. 

– Råder det inte en frivillighet, då finns lagen om offentlig anställning som ska tillämpas. Nu vet vi inte om man borde ha förhållit sig till den eller inte, säger Danielsson till Altinget.

– Vi måste kunna avgöra huruvida direktören var frivillig eller inte. Nu blir det ord mot ord i efterhand och så ska det inte vara, säger Erik Ottoson (M).

Av de fem granskningar där det har förekommit brister gäller fyra fall L-ministrar: även utbildningsminister Mats Persson kritiseras. Att det ser ut så är en konsekvens utifrån vilka anmälningar som har kommit in, säger Malin Danielsson.

– I det här granskningstillfället har vi väldigt många frågor som rör klimat- och miljömålet, eftersom det har varit hett debatterat. Det faller sig naturligt att vi då granskar klimat- och miljöministerns område.

Konstitutionsutskottets ordförande Ida Karkiainen (S) ger ett liknande svar på pressträffen när hon svarar på frågan om hur vanligt det är att en minister kritiseras i flera fall.

– Vi har haft statsråd som förekommer mer frekvent och ofta ser man det som en spegling av vilka frågor som har varit mest debatterade under ett år, säger Karkiainen.

Uttalar sig inte om sms:en

KU uttalar sig inte om de sms som klimat- och miljöminister raderat, men konstaterar att Pourmokhtaris uttalande i Aktuell Hållbarhet, att ”alla statsråd raderar sina sms”, ger utrymme för missuppfattningar.

Altinget har sökt Romina Pourmokhtari för en intervju. I en skriftlig kommentar skriver hon att hon kommer att titta närmare på KU:s utlåtanden och bära med deras synpunkter i sitt framtida arbete.

{{toplink}}

,

Forrige artikel Värdefull natur sköts inte bra nog enligt Riksrevisionen Värdefull natur sköts inte bra nog enligt Riksrevisionen Næste artikel Kritiken mot ministern: ”Onödigt sent” besked om lärosätenas styrelser Kritiken mot ministern: ”Onödigt sent” besked om lärosätenas styrelser
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.