Wennemo varnar: ”Tar en risk med lagstadgad arbetstidsförkortning”
(Foto: Anders Gustafsson/Altinget)
När arbetsmarknadens parter i 50 år har förhandlat om löneutrymmet, så har en del av dem prioriterat kortare arbetstid medan andra har valt höjda löner och pensioner. ”En generell, lagstadgad arbetstidsförkortning skulle därför gynna vissa grupper och missgynna andra”, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
Frågan om en lagstadgad generell arbetstidsförkortning har hamnat högt upp på den politiska dagordningen de senaste månaderna.
- Vårdförbundet drev den i årets avtalsrörelse.
- I augusti kom ett förslag om en stegvis nedtrappning till 35 timmars arbetsvecka från den socialdemokratiska arbetsgrupp som bland annat består av Annika Strandhäll, Linda Palmetzhofer, Per-Olof Sjöö. Det är ännu på förslagsnivå och de har skickat det vidare till partistyrelsen med förhoppning om att frågan ska behandlas på S-kongressen 2025, precis som förslag från de övriga tio arbetsgrupperna som politikutvecklar under rubriken ”Ny riktning för Sverige 2030”.
- LO:s kongress fattade före sommaren beslut om att driva frågan om förkortad arbetstid, men i första hand via förhandlingar.
Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo, som åren 2014–2019 var statssekreterare för dåvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), säger att man bör ta med de avtal som redan har slutits i beräkningen. För även om 40 timmars arbetsvecka – som beslutades av riksdagen 1970 och trädde i kraft 1973 – var den senaste lagstadgade arbetstidsförkortningen, så har det hänt en hel del på området via avtalsförhandlingar.
– Det har berott på hur man har velat använda löneutrymmet. Vissa av parterna har lagt mycket krut på förändringar i arbetstid medan andra har fokuserat på höjda löner eller bättre pension, säger Irene Wennemo till Altinget.
– Det påverkar olika grupper olika beroende på hur mycket de redan har försökt förkorta arbetstiden via förhandlingar. Beroende på vad parterna själva har uppnått tidigare skulle en lagstadgad arbetstidsförkortning nu få olika effekt. Det skulle missgynna vissa och gynna andra.
1919 fick vi åtta timmars arbetsdag, 1973 trädde 40-timmars arbetsvecka i kraft och 1978 fick vi fem veckors lagstadgad semester. Vad menar du främst talar emot att göra motsvarande i dag med 35 timmar?
– I de flesta länder är lagstiftning huvudmodellen och vi har gjort det i Sverige också. Men det är en risk man tar när man ger sig in på förkortad, generell arbetstid. För då ger man sig in i det som är löneutrymmet. En sådan här reform är inte gratis. Lönebildningen har varit parternas fråga som de har förfogat över sedan 1970-talet. Parterna har fått avgöra hur mycket man tar ut i löner och vad man tar ut i andra saker.
0 eller 500 miljarder?
Just kostnaden för reformen debatteras flitigt. Svenskt Näringsliv beräknar att det rör sig om 500 miljarder kronor.
Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) har hävdat att det skulle landa på 250 miljarder kronor. Men Annika Strandhäll håller inte med om det.
– Studier på de arbetstidsförkortningar som har gjorts pekar på att det finns en positiv samhällseffekt snarare än en stor kostnad. De skräcksiffror som har varit uppe i den svenska debatten och som pratar om hundratals miljarder – det finns ingen empiri som stödjer det, sade Strandhäll till SVT när förslaget presenterades.
Strandhäll och Pehrson debatterade förslagets för- och nackdelar i SVT Aktuellt.
I betänkandet ”Kortare arbetstid – för och emot” (Ds 2000:22) stod det att avtal om arbetstidsförkortning i första hand tenderade att komma till stånd i branscher med ett relativt högt löneläge och där majoriteten arbetade heltid. Gäller det i dag också?
– Det är nog inte så enkelt. Inom industrin så har vissa fått igenom arbetstidsförkortning, medan man i exempelvis stål- och metallavtalet har lagt mer på att förbättra pensionen i stället, säger Irene Wennemo.
– Vissa har gjort så kallade kontolösningar, där man kan välja ta ut löneutrymmet som höjd pension eller kortare arbetstid eller som lön. Där har arbetsgivare ofta tyckt att pensioner är bättre, eftersom det är brist på arbetskraft.
Påverkar livsarbetstiden
Samtidigt tycker hon inte att det är så konstigt att frågan om kortad arbetstid dyker upp på dagordningen igen, snarare är det konstigt att den har varit försvunnen så länge.
– Men det finns inte några enkla, snygga lösningar på bred front. Jag tycker att parterna har lyckats hantera det bra. Staten har fokuserat på grupper med behov av kortare arbetstid, där föräldraförsäkringen är det tydligaste exemplet. Den är generös och den används. Och den påverkar livsarbetstiden, och det har vi finansierat via skattsedeln. Staten fokuserar på speciella behov. Det ska man inte slänga överbord lättvindigt, säger Irene Wennemo.
Miljömålsberedningens ordförande begär mer tid
Regeringen går vidare med insyn i friskolor: Här är de tre förslagen
