Miljömålsberedningens ordförande begär mer tid

När Altinget för två veckor sedan intervjuade Miljömålsberedningens ordförande Lars Tysklind hade han siktet helt inställt på att klara deadline den 2 december.

– Det kommer att bli en hektisk tid. Men vi är inte i ett läge i dag där vi avser att begära mer tid, det är inte en aktuell fråga, sade han då.

Nu har han ändrat uppfattning. I en hemställan till regeringen begär Tysklind förlängd utredningstid, att sista datum för överlämnandet flyttas fram två och en halv månad, till den 15 februari. Han hänvisar i hemställan till att det kommer bli svårt att hålla nuvarande tidsram på grund av utredningsfrågornas ”komplicerade och komplexa natur” samt ”möjligheten för beredningens ledamöter att diskutera och politiskt förankra förslagen med målet att uppnå så stor enighet som möjligt”.

Tysklind: ”Bättre utan tidsfaktorn”

Lars Tysklind säger till Altinget att det inte är något särskilt som har inträffat som ligger till grund för den nya bedömningen.

– I dagsläget tror jag vi får ett bättre resultat med lite mer tid för politisk diskussion och förankring av de här besluten. Nu har vi alla förslag på bordet. Vi hade säkert klarat det ändå, men resultatet blir bättre utan tidsfaktorn, säger han.

Under arbetets gång har KD:s ledamot i beredningen, Carl-Wiktor Svensson, fört fram kritik mot att ledamöterna inte har haft möjligheter att styra inriktningen på sekretariatets arbete i ett tidigare skede. Carl-Wiktor Svensson och M-ledamoten John Widegren har inför måndagens möte, då behandlingen av de 150 konkreta förslagen till förslag från sekretariatet ska börja behandlas, lämnat en lista med 17 yrkanden.

– Det är den processen vi är inne i nu. Det kommer nog att ta sin tid, säger Lars Tysklind om kritiken.

M: Ett Everest att bestiga

John Widegren konstaterar att han hör till dem som för länge sedan bett om mer tid och syftar på att Tidöpartiernas ledamöter i somras påtalade det tajta tidsschemat för att ta sig igenom drygt 1 500 sidor material under sommarveckorna.

– När materialet kom insåg man att "det här blir ett Everest att bestiga", men dessutom så är det här frågor där partierna ligger väldigt långt ifrån varandra, säger han till Altinget och tillägger:

– Utan att gå in för mycket i detaljerna i förslagen, så kan vi väl säga att det är bra om vi får mer tid. Om vi överhuvudtaget ska närma oss att komma överens om något med varandra, då behöver vi mer tid.

150 förslag på bordet

Miljömålsberedningens ledamöter har nu en lista med 150 konkreta förslag till förslag från sekretariatet på sina bord. De ska börja behandlas vid beredningens sammanträde på måndag. Bland förslagen, som Altinget har tagit del av, finns bland annat:

Förbud mot skogsbruk i urskogar och naturskogar. Beräknas beröra 1 500 000 hektar produktiv skog.

En koldioxidbaserad skatt för avverkningar. Skatten ska tas ut för avverkningar som sker tidigare än vad som utgör halva tidsskillnaden mellan lägsta slutavverkningsålder och åldern för lägsta rekommenderade slutavverkningsålder enligt Riksskogstaxeringens klassificering. 

Senarelagda avverkningar. Att det under perioden 2026-2030 blir möjligt för markägare att teckna naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen att mot en ersättning om 2 000 kronor per hektar och år senarelägga sin avverkning med 5 alternativt 20 år.

Hållbar avverkningsvolym. Att Skogsstyrelsen får i uppdrag att fastställa en nivå för hållbar avverkningsvolym som i beräkningarna inkluderar Sveriges beting enligt LULUCF-förordningen.

Etappmål nettoupptag, del 1. Ett etappmål om att Sveriges nettoupptag av koldioxid ska/bör öka kontinuerligt och ska/bör 2030 vara minst 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter högre än upptaget i genomsnitt var under perioden 2016–2018.  

Etappmål nettoupptag, del 2. Ett etappmål om att Sveriges nettoupptag av koldioxid senast under perioden 2040–2045 i genomsnitt ska/bör vara minst 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Denna nivå ska därefter vidmakthållas under varje därpå följande femårsperiod.

M och KD hoppas på stöd

Vid sammanträdet på måndagen kommer alltså även 17 yrkanden från KD och M att behandlas. Bland annat vänder ledamöterna sig emot förslagen om: Att hindra allt skogsbruk i ur- och naturskog samt hur dessa skogstyper definieras, koldioxidskatten på avverkningar, senarelagda avverkningar genom avtal samt förslaget om att införa en avgift på avverkningsanmälningar.

John Widegren säger att sekretariatet borde ha varit medvetet om att många av de stora förslagen inte alls rimmar med hur riksdagsmajoriteten i skogsfrågor ser ut, men att den typen av synpunkter trots detta inte har gått att få gehör för tidigare i processen.

– Det har varit otroligt svårt, men har slagit pannan i väggen flera gånger. Jag var i ett tidigt skede tydlig med var Moderaternas linje går, att vi inte går med på att ta för mycket mark ur produktion. Det handlar om äganderätten och brukanderätten, säger han.

Även Carl-Wiktor Svensson lyfter äganderätten.

– Samtliga av Kristdemokraternas och Moderaternas yrkanden är ett minimikrav för att inte äganderätten, konkurrenskraften och landsbygdens tilltro till staten ska urholkas. Sekretariatet har presenterat 150 förslag, men just dessa yrkanden kommer vi inte att kompromissa kring. Det är vår bestämda uppfattning att arbetet behöver en ny riktning, säger han.

KD: C kan ansluta

Hur det ser ut med möjligheterna att få en majoritet av ledamöterna att ställa sig bakom M+KD-listan med yrkanden vill inte Carl-Wiktor Svensson gå in på i detalj.

– Jag har fått positiva signaler från Centerpartiet. Mer än så kan jag inte uttala mig innan sammanträdet på måndag, säger han.

SD-ledamoten Tomas Brandberg vill inte ge något svar på hur han har tänkt att agera. 

– Alla som följer med i svensk politik och satt sig in i SD:s skogspolitik vet ungefär var vi står, säger han till Altinget.

M: Delar helt galna

Vad gäller möjligheterna för Miljömålsberedningen att överhuvudtaget komma överens och genomföra sitt uppdrag säger Tomas Brandberg att det är en öppen fråga.

– Det är ingen hemlighet att det här är ett område där partiernas uppfattning skiljer sig åt. Det kommer krävas eftergifter från båda sidor. Vi vår se hur det går.

John Widegren säger att Moderaterna inte sätter hälarna i marken på alla punkter.

– Det finns delar jag kan köpa. Men vissa av de stora grundläggarna delarna i förslaget är helt galna, säger han.

{{toplink}}

johanna@altinget.se