EU:s ekonomikommissionär: ”Vi måste satsa mer på grön teknik”

Italiens tidigare premiärminister Paolo Gentiloni har suttit i EU-kommissionens högsta ledning sedan 2019 som EU-kommissionär med ansvar för ekonomi. Gentiloni är försiktigt optimistisk om EU:s plånbok för 2024. Han medger att 2023 har präglats av mycket låg tillväxt.

– I slutet av året kommer vi enligt våra uppskattningar att ha en tillväxt på 0,6 procent. Naturligtvis är detta inte goda nyheter jämfört med tillväxtåret 2022. Men om man ser det från den positiva sidan så undvek vi en recession, säger han i en intervju med Altinget i samband med ett Norge-besök.

Ekonomischefens förväntningar i oktober 2022, ett halvår in i Ukrainakriget, var en tuff vinter med energikris.

– Det var en väldigt farlig situation med tanke på energiförsörjningen, vi förväntade oss strömavbrott. Lyckligtvis gick det bättre än väntat, bland annat tack vare norska gasleveranser.

Rekordlåg arbetslöshet

Gentiloni förklarar att inflationen i euroområdet låg på 2,9 procent i oktober jämfört med skyhöga inflationssiffror på över 10 procent för ett år sedan. Förändringen beror främst på att gaspriserna har sjunkit.

– Nu är inflationen låg och arbetslösheten är rekordlåg, konstaterar han.

Detta gör Gentiloni lite mer optimistisk om utsikterna för nästa år. Låg inflation och en eventuell ökning av hushållens köpkraft kan öka konsumtionen.

– Sammantaget bedömer vi att tillväxten i EU:s ekonomi blir 1,2–1,3 procent nästa år. Det betyder att den europeiska ekonomin kan vara tillbaka på rätt spår 2024, förklarar Gentiloni.

En osäkerhetsfaktor som han pekar på är dock utvecklingen av situationen i Mellanöstern. För närvarande är gas- och oljepriserna stabila. Men en upptrappning av Gazakonflikten kan få oljepriserna att skjuta i höjden, vilket i sin tur påverkar EU-medborgarnas ekonomi.

Orsakar förödelse på sparkontot

Hur går det för de flesta européer ekonomiskt nu?

– Den höga inflationen har slagit hårt mot européernas plånböcker, säger kommissionären.

Han pekar särskilt på medel- och låginkomsthushåll. Det märks genom minskad köpkraft. Men de flesta europeiska regeringar reagerade på de ökade energipriserna genom att ge stöd till hushållen.

EU har nu uppmanat regeringarna att fasa ut elsubventionerna eftersom elpriserna har sjunkit igen. Nu hoppas Gentiloni att de europeiska hushållen ska kunna kompenseras för en del av den köpkraftsförlusten genom löneökningar.

– Utan att titta på enskilda sektorer tror jag att det totalt sett finns utrymme för löneökningar under det kommande året, utan att kompromissa med konkurrenskraften, sade Gentiloni.

Minska skuldsättningen

Tömmer nu Europa sina fickor för att å ena sidan stödja kriget i Ukraina och å andra sidan betala ut subventioner i den gröna omställningen – i ett försök att konkurrera med USA:s subventionspaket, Inflation Reduction Act?

– Det har skett en kraftig ökning av skulden, men vi minskar den, säger Gentiloni.

Trots subventioner för grön omställning och EU-stöd till Ukraina pekar pilarna nu åt rätt håll. Det var pandemin som var det stora slaget, inte bara för EU utan för hela världen.

– Vi tenderar att glömma hur djup krisen var under pandemin 2020, med påsken 2020 som det absoluta lågvattenmärket. Det är bara i allvarliga krig som vi ser sådana nedgångar i ekonomin, menar Gentiloni.

– Vi kommer att fortsätta att stödja Ukraina och vi måste naturligtvis stödja vår konkurrenskraft.

EU har gett Ukraina 1,5 miljarder euro per månad i ekonomiskt stöd. Men detta, menar italienaren, är inte en kostnad som driver den totala budgeten för en union med 450 miljoner människor ur kurs.

– Det är betydande, men inte störande, säger Gentiloni. 

Den andra sidan av kriget är den energikris som utlöstes när Ryssland stoppade sin gasförsäljning till Europa. Energikrisen har, och kommer att ha, en mycket större inverkan på den europeiska ekonomin än biståndet till Ukraina, tror kommissionären.

Marknaden en framgångsfaktor

Vilka är dina största farhågor när det gäller EU:s konkurrenskraft under de kommande åren?

– Vi har vissa styrkor – och några svagheter. Vår viktigaste styrka är den inre marknaden. EU:s medlemsländer, och naturligtvis även EES-länderna, har full tillgång till världens största och rikaste marknad. Vi har kvalitet på marknaden, och den är regelstyrd. Det här är en grundläggande resurs, säger Gentiloni.

Vad gäller utmaningarna så är det för det första de höga energipriserna i Europa, vilket gör oss mindre konkurrenskraftiga. För det andra anser kommissionären att satsningen på förnybar teknik är för svag.

– Vi måste öka våra ansträngningar i den kapplöpning som äger rum över hela världen för grön teknik. Jag anser att EU, tillsammans med sina partners och vänner, bör öka sina ansträngningar för att stödja banbrytande teknik i den gröna omställningen. Vi är mycket väl positionerade för att delta i detta race, tack vare styrkan i vår marknad.

Hög ambitionsnivå

När det gäller denna gröna omställning, är du orolig för att Europa inte kommer att nå sitt mål om minskade koldioxidutsläpp senast 2050? Eller vilka är de största utmaningarna för att uppnå detta mål?

– Överlag tycker jag att vi gör det riktigt bra. Jag anser att vi gjorde rätt i att försöka gå i bräschen för denna process när vi lanserade det vi kallar EU:s gröna giv 2019.

– Räcker det? Ja. Är det för mycket? Jag förstår att en del tycker att vi springer för fort. Antingen måste vi ta itu med de svåra konsekvenserna av att lägga pengar på en omorientering av sektorer och regioner som kommer att påverkas av denna omställning, eller så ger vi upp.

– Om vi ger upp tror jag att vi européer kommer att falla beklagligt i den globala konkurrensen om 10–15 år. På det hela taget tycker jag att våra förslag är rimliga. Vi måste arbeta för att begränsa konsekvenserna av det gröna skiftet, men svaret är inte att ge upp eller skjuta upp, konstaterar han.

Han tillägger att det är nu, under detta decennium, som vi sätter förutsättningarna för vad som kommer att hända i den globala konkurrensen många decennier framåt.

– Om Europa förlorar ledarskapet kan det också innebära att Kina får ta ledningen inom vissa sektorer. Vi måste hålla dynamiken i den gröna omställningen på rätt spår.

Framtidens EU = Europa

Vi ser tendenser till ett uppsving för högerpopulism i Europa. Geert Wilders vann till exempel valet i Nederländerna nyligen. Är du orolig för att detta kan påverka det kommande valet till Europaparlamentet, och att det kan ha en negativ effekt på genomförandet av den gröna omställningen?

– Nej, jag är optimistisk, säger Gentiloni.

Han tror inte att resultatet av valet till Europaparlamentet, som ska hållas i juni 2024, kommer att skilja sig nämnvärt från resultatet av valet för fem år sedan. Han påpekade att opinionsundersökningar tyder på att de två största partigrupperna, högergruppen EPP och den socialdemokratiska gruppen, kan förlora några mandat, men att effekterna inte väntas bli betydande. Han uttrycker dock oro över utvecklingen i vissa länder.

– Det är viktigt att vara tydlig med vad som är skillnaderna mellan de som är för ett gemensamt Europa och de som är emot. Om vi är tydliga med vad vi vill tror jag att de EU-vänliga krafterna kommer att vinna nästa val.

Hur tror du att EU kommer att se ut 2040?

– Tja, jag tror att jag bara ska ge dig det optimistiska svaret. Det optimistiska svaret är att historia, politik och geografi kommer att vara närmare varandra än de är nu. EU kommer att fortsätta att vara ett freds- och välståndsprojekt, vilket det har varit från början. Men kanske kommer det att ligga närmare den europeiska dimensionen, och inte bara en del av Europa. 

Flera länder står nu i väntrummet till att bli EU-medlemmar.

– En expansion är naturligtvis en stor utmaning, som för med sig stora svårigheter. Men om vi blickar mot 2040 tror jag att vi kan få en större union som är mer lik ett sammanhållet Europa än någonsin, avslutar Gentiloni.

Artikeln är översatt och omarbetad från Altinget.no.