Listor talar för fler äldre i riksdagen i höst – trots avhopp

Altinget har tittat närmare på riksdagspartiernas listor till höstens val för att se vilka möjligheter som kandidater över 65 år har att komma in i riksdagen.

I det senaste valet var bara sex av 349 invalda ledamöter över 65 år. Tittar man på samhället i stort står åldersgruppen för en femtedel av befolkningen. Om det förra valresultatet upprepas skulle elva av årets kandidater över 65 år komma in (3,15 procent av ledamöterna). En ökning, om än på låga nivåer.

– Det är verkligen inte bra, säger Katarina Brännström (M). Hon är 72 år och har suttit i riksdagen de senaste 16 åren. När Altinget når henne har hon precis gett två skolklasser, från hennes egen hemort Växjö, en guidad rundtur i riksdagen.

(Artikeln fortsätter efter grafiken)

Katarina Brännström är en av de tio ledamöter som i år är över 65 år (födda 1957 eller tidigare) och som inte ställer upp för ytterligare en mandatperiod, trots att riksdagsarbetet är det roligaste hon gjort. 

– Jag älskar vad jag gör och tänker jobba ända fram till valet.

Hon var 56 år när hon valdes in första gången 2006 och ser att det behövs fler i den åldern och äldre i riksdagen. Det är många i trettioårsåldern som kommer in.

I sin valkrets Kronobergs län lämnar Katarina Brännström dock stolt över till Oliver Rosengren, 29, som är Moderaternas toppnamn inför höstens val.

– Han kommer fylla mina skor och mer därtill, men visst är det en ung person och då har man också begränsad livserfarenhet.

”Vissa saker kan man inte lära sig på universitetet”

Lennart Tonell, 77, är nyvalt språkrör för Gröna seniorer och ser även han att kunskap ”genom ålder och livet” måste komma in i politiken.

– Man blir inte helt plötsligt värdelös för att man går i pension. En del vill göra gott för samhället och våra kommande generationer, och vissa saker kan man inte lära sig på universitet, säger Lennart Tonell som tycker att partierna har ett stort ansvar i att arbeta för en jämn åldersfördelning.

Han står själv på plats 53 på Miljöpartiets lista i Stockholms kommun och ser sig passerad av yngre ”karriärister” inom partier.

– Det finns inte en chans när man hamnar så långt ned på listan, om man inte bedriver en otrolig personvalskampanj.

Fem av de åtta riksdagspartierna har ingen över 65 år på en förstaplats i någon av landets valkretsar. Om det förra valresultatet höll i sig skulle tre av partierna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet, stå utan en person över 65 år i kammaren.

Hon kan bli riksdagens äldsta i höst

Av de 28 personer över 80 år som kandiderar för riksdagspartierna står ingen på valbar plats. Längre ned i åldrarna ser läget något ljusare ut. Mauricio Rojas (L), 71 år, har suttit i riksdagen tidigare men lämnade 2008 och återvänder nu som ett av Skåneliberalernas toppnamn. Gudrun Nordborg, 75 år, som hösten 2020 tog över Jonas Sjöstedts plats i riksdagen toppar Vänsterpartiets lista i Västerbottens län.

En som börjat få rutin på riksdagsarbetet och kandiderar igen är 78-åriga Elsemarie Bjellqvist (S). Hon har suttit som ersättare för integrations- och migrationsminister Anders Ygeman sedan november och trivs bra i riksdagen:

– Jag hade inte så stora förväntningar. Unga som kommer in tror att de ska kunna göra revolution direkt, och det vet jag ju att man inte kan göra. Men jag är förvånad, man kan göra mer än vad jag trodde, säger Elsemarie Bjellqvist.

Utöver utskottsarbete har hon deltagit i frågestunder och arrangerat tre seminarier, två om äldrefrågor tillsammans med Barbro Westerholm (L), 88 år, och ett om psykisk ohälsa.

– Alla är så förvånade över att jag orkar, säger Elsemarie Bjellqvist som för att hålla i gång sjunger i kör och är aktiv i riksdagens bridgeförening.

Socialdemokraterna i Stockholms kommun, där partiet i dag har åtta mandat, har till höstens val flyttat upp henne två placeringar till en tiondeplats. I det fall hon kommer in väntas hon bli äldst i riksdagen, då Barbro Westerholm lämnar efter sammanlagt 27 år.

– Jag kanske blir äldst, men jag kan aldrig ta över Barbros plats.

Elsemarie Bjellqvist, Lennart Tonell och Katarina Brännström betonar alla Barbro Westerholms betydelse, inte minst för äldrefrågorna.

– Det är inte många som kan jämföra sig med henne. Men arbetet tar också ut sin rätt med åren, säger Katarina Brännström som precis som Barbro Westerholm alltså snart lämnar riksdagen.

Hur känns det?

– Det känns vemodigt, men jag tror att det kommer bli skönt. Sedan kommer det nog bli ganska tyst. Man går ju från att ha varit en viktig person till att bli ingenting, säger Katarina Brännström som än så länge har tackat nej till uppdrag i politiken framöver.

Hon ska bli pensionär men är än så länge inte helt tillfreds med den rollen:

– Jag tycker inte om pensionärslivet, men det ska bli gott att kunna bestämma över sin egen tid, säger Katarina Brännström.

Lennart Tonell, språkrör för Gröna seniorer, har varit pensionär ett tag och ser det som en möjlighet att engagera sig:

– Jag tycker det är konstigt att inte fler mor- och farföräldrar engagerar sig i det här samhällslivet, med klimatomställningar och sådant. Tänker de inte på sina barnbarn och barnbarnsbarn? Alla av oss vill inte vara lediga, utan göra gott för kommande generationer.

{{toplink}}

miol@altinget.se