Medborgerlig samling mobiliserar – satsar på att få ökad representation i kommunerna

Sänkta skatter, motstånd mot identitetspolitik, demokratireformer och nej till vaccinationspass. Det är de fyra områden som Medborgerlig samling hoppas ska ta partiet hela vägen till riksdagen. Men med bara 0,2 procent i förra valet är vägen dit lång.

Medborgerlig samling (MED) är ett liberalkonservativt parti som bildades 2014. Valen 2018 var första gången väljarna kunde rösta på partiet. Framgången uteblev. Endast 0,2 procent röstade på partiet i riksdagsvalet men MED lyckades knipa platser i tre kommuner. Inför nästa höst satsar partiet ändå på att ta plats i riksdagen.

– Målet är att komma in i riksdagen. Det vore en skräll som läget ser ut just nu. Men det här är ett långsiktigt projekt. Skulle vi inte nå hela vägen fram så ser jag det inte som en stor förlust utan jag ser det som ett projekt att påverka opinionen och kulturen i stort, säger partiledaren Ilan Sadé till Altinget.

Kändisar

I helgen spikades partiets riksdagslista. Den toppas av partiledaren. Men det är två andra namn som sticker ut mest på listan. Dels psykiatrikern David Eberhard (plats 5) och dels samhällsdebattören Alexander Bard (plats 21). Men enligt Sadé är det inte en medveten taktik att locka kändisar. 

– Vi välkomnar personer som delar våra analyser. Personer som David Eberhard och Alexander Bard är så klart en stor tillgång och det kan hjälpa till för att få ett större genomslag. Men vi söker inte aktivt upp kändisar. Kändisskapet är inte strategin i sig utan det här är personer som har ett genuint genomtänkt engagemang, säger han till Altinget.

Listan

Det är ett förtroenderåd som har avgjort placeringarna på listan. Två representanter från varje partidistrikt och två representanter från partistyrelsen (som inte själva kandiderar) har ingått. Placeringarna har avgjorts utifrån flera kriterier. En medlemsomröstning har hållits och kandidaterna har också bedömts utifrån engagemang och förtroendeposter inom partiet, yrkesmeriter och lämplighet för ett riksdagsuppdrag.

– Eberhard och Bard har behandlats som vilken medlem som helst. De har fått pluspoäng för att de har ett stort avtryck i den offentliga debatten men de har inte haft förtroendeposter i partiet eller lagt ned arbete i vår politikutveckling. Så det är ju då ett litet minus jämfört med andra kandidater, säger Mikael Flink, pressansvarig hos Medborgerlig samling och riksdagskandidat på plats 7.

Även om listan nu är fastställd finns det fortfarande en öppning för fler personer att kandidera.  

– Vi lämnar en liten dörr öppen. Om det skulle komma en riktig stjärna och ringa till Ilan imorgon och fråga om det finns en chans att komma med på listan så kan vi ta det under övervägande. Förtroenderådet och partistyrelsen har ett sådant mandat. Men det ska ju till extraordinära omständigheter. Att det är en mycket intressant person som hör av sig. Om Leif Östling ringer oss i morgon så kommer han med, säger Flink.

Liberalkonservativt 

Politiskt betecknar sig partiet som liberalkonservativt. För riksdagsvalet har man tre fokusområden. Partiet vill se sänkta skatter och dra ned på statens utgifter. Det andra är att partiet vänder sig emot identitetspolitik. Det tredje är demokratireformer, bland annat att ett slopande av partistöd. 

– Vi vill få ett medborgerligare styre. Då krävs det att man gör upp med den här kartellen som de åtta partierna har bildat där de ger sig själva bidrag och inte är intresserade av verkliga personval, säger Sadé.

Vaccinpass

Ett fjärde område som seglat upp för partiet är det de kallar för ”frihetsperspektiv”. Det har att göra med åtgärderna kopplade till pandemin. MED är bland annat motståndare till vaccinpass.

– Det här med vaccinationspass är någonting främmande och helt nytt i den svenska kontexten. Vi ser inte att det finns någon proportionalitet i detta över huvud taget. Det verkar inte heller finnas några tydliga bevis för effektivitet. Den som inför sådana här saker får bevisa det ordentligt. Bevisbördan ligger på dem, säger Sadé.

De gäller ju i dagsläget endast på arrangemang med fler än 100 deltagare. Är det en grundläggande rättighet att få gå till exempelvis Globen? 

– Nej, men det är en rättighet att inte bli trakasserad och utsatt för repressalier i en fråga om vi nu vill värna vårt fria val. Jag och de flesta i partiet är positiva till vaccination som sådan. På frivillig väg har vi fått upp vaccinationsgraden högt. Det är den vägen man ska gå. Jag häpnar över hur ett parti som Moderaterna går ut och säger att man ska ha vaccinationspass på alla arrangemang som har åtta deltagare eller fler.

Skillnad mot andra partier

Just Moderaterna har också en liberalkonservativ ideologi. Och även L, KD och SD har antingen liberalism eller konservatism i sina ideologier. Men Ilan Sadé menar att MED ändå står för något annat.

– Det är beteckningar de använder. Men de tre stora områdena jag pratar om, där ser vi inte att de tar kampen. Ideologiskt är vi väl närmast besläktade med Moderaterna. Men de har som systemparti vuxit ihop med staten. De har inte det här systemkritiska perspektivet längre. Det är ganska talande att vi har en socialdemokratisk regering som inte har så stora problem att regera på en moderat budget, säger Sadé.

Kommuner

Med tanke på att partiet fick 0,2 procent i det senaste riksdagsvalet så är klivet upp över spärren stort. Men som ett steg på väg mot målet hoppas partiet få fler mandat i kommunerna.

– Vi ställer upp betydligt mer på den kommunala sidan den här gången. Vi fick mandat i tre kommuner 2018 och jag har goda förhoppningar att det ska bli minst en nolla efter den siffran nästa år, om det räcker, säger Sadé.

– En språngbräda 2022 kan mycket väl vara kommunerna. Vi såg att vi hade generellt mycket bättre valresultat där redan 2018. Och nu har vi en mycket starkare partiorganisation än vad vi hade 2017 med nio månader kvar till valet, säger Flink.

Forrige artikel Skatteutskottets S-ordförande: S kan rösta nej till regeringens proposition Skatteutskottets S-ordförande: S kan rösta nej till regeringens proposition Næste artikel Debattåret i rikspolitiken 2021 Debattåret i rikspolitiken 2021
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).