Annika Hirvonen (MP): ”Att bara förbjuda vinstutdelningen räcker inte”

Miljöpartiet vill komma åt marknadsskolans mekanismer på djupet. ”Själva drivkraften att tjäna pengar kommer alltid leda fel”, säger utbildningspolitiska talespersonen Annika Hirvonen till Altinget.

Miljöpartiets mest grundläggande fråga på skolområdet är att få bort vinstintresset från skolan, menar Annika Hirvonen, skolpolitisk talesperson. 

– Vi kommer gå till val på att genomföra det här, säger hon till Altinget.

Vinstförbud räcker inte

Enligt Hirvonen är det positivt att också Socialdemokraterna står bakom ett vinstförbud, men det finns andra sätt fuska ut pengar ur systemet, menar hon. Därför vill partiet helt förbjuda vinstutdelande aktiebolag.  

– Själva drivkraften att tjäna pengar kommer alltid leda fel. 

– Att bara förbjuda vinstutdelningen räcker inte. Vi måste komma åt den här grundläggande drivkraften som inte hör hemma i skolan. Som gör att det är lönsamt att segregera elever, lönsamt att driva på betygsinflationen, till exempel.  

För att råda bot på problemet måste bland annat skolpengssystemet reformeras, menar Annika Hirvonen. 

– Hela kundmentaliteten som flyttat in i skolan är skadlig för läraryrkets attraktivitet och för hela relationen mellan lärare, föräldrar och elev.

– Om en elev tar sin skolpeng och går kan det vara skillnaden mellan den där extra elevassistenten eller öppettiderna på skolbiblioteket, eller elevhälsans tillgänglighet. Det här är ett systemfel som är helt centralt att komma tillrätta med.

Hur vill ni komma tillrätta med det? 

– Vi hoppas på en riksdagsmajoritet som faktiskt vill plocka bort vinstintressen ur ekvationen helt och hållet. Men det finns andra reformer som skulle minska konsekvenserna av det här. En är ett rättvist skolval för alla. Kön är enormt segregerade. Att antagningssystemet inte är transparent öppnar upp för fusk.

– Offentlighetsprincipen är helt central. Alla andra myndighetsutövare som är privata aktörer omfattas av offentlighetsprincipen i sin myndighetsutövning. Det gör inte grundskolorna och gymnasieskolorna. Det är helt absurt.  

Likvärdighetsbidrag i förskolan

Partiet vill också fortsätta bygga ut likvärdighetsbidraget för skolan på det sättet som Skolkommissionen föreslog, men också införa ett likvärdighetsbidrag i förskolan på ett liknande sätt som för skolan.  

– Vi ser hur de barn som har de allra största behoven i skolan får sämre förutsättningar. Skolans kompensatoriska uppdrag uppfylls inte. Då behöver vi dels föra till mer resurser. Och samma mönster som vi ser med pedagogisk segregation och ojämlikhet i skolan ser vi i förskolan också.  

Fritids behöver utvecklas

Barn till föräldrar som inte arbetar har inte rätt att gå på fritids. Annika Hirvonen menar att detta är något som måste ändras, eftersom det många gånger är de här barnen som skulle ha ett större behov av fritidshemmet.

– Det första är att se att vi behöver göra ett perspektivskifte här. Att fritidshemmen är till för eleverna snarare än förskoleverksamhet för att föräldrar ska kunna arbeta, säger hon och fortsätter: 

– Tittar vi på områden som är politiskt eftersatta så ser vi också att när samhället inte ser barnen, och ger dem en plats att vara på, då står det gäng på torget som är beredda att se barnen.  

Beslutskedja: Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg

12/12
2017
6/9
2018
27/3
2019
15/8
2019
31/5
2020
11/6
2020
16/6
2020
30/6
2020
26/10
2020
27/10
2020
19/10
2021
12/1
2022
30/6
2022
5/10
2022

Forrige artikel En fallstudie i att misslyckas som akademi och myndighet En fallstudie i att misslyckas som akademi och myndighet Næste artikel Var fjärde ny utredning saknar fortsatt utredare – Finansen sämst Var fjärde ny utredning saknar fortsatt utredare – Finansen sämst
Skolverket ska spara

Skolverket ska spara

Regeringen drar ner på Skolverket med 80 miljoner i budgeten. Anledningen är att myndigheten ska effektiviseras.