Fredrik Christensson (C): S tar fel väg i sitt försök att reformera skolvalet

Av Rebecka Prahl | 16 juni 2022 kl. 5:00 | Skriv ut

Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson Fredrik Christensson röstar nej till regeringens förslag om skolvalet, men ser ändå ett behov av en reform. Han försäkrar också att Centerpartiet, till skillnad från Liberalerna, inte kommer svänga i vinstfrågan.

Om Centerpartiet får bestämma hade Skolinspektionen fått ett särskilt uppdrag att motverka glädjebetyg, branschen hade haft större inflytande över yrkesutbildningen och ett obligatoriskt skolval hade införts.

Fredrik Christensson valdes in i riksdagen 2014 och är Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson. Men efter mandatperioden lägger han politiken på hyllan och kandiderar alltså inte till höstens val.

Vad tar du med dig?

– Det jag är mest nöjd över är det forskningspolitiska propositionen som vi förhandlade fram tillsammans med regeringen. Där tycker jag vi fick ett bra inflytande och det är frågorna jag jobbat med även under förra mandatperioden. Det kändes som viktiga reformer, säger han till Altinget.

Samtidigt påpekar han att det finns delar som har varit mindre bra.

– Det var synd att januariavtalet sprack. Det är flera delar som vi hade velat se komma på plats även efteråt. Till exempel frågan om professionsprogrammet, att vi inte fått ta ett beslut om det under den här mandatperioden tycker jag är väldigt synd. Vi har varit kritiska till att regeringen inte lagt fram en proposition under våren.

Christensson hoppas att centerpartistisk skolpolitik i framtiden kommer ha fokus på kompetensförsörjning, att höja kunskapsresultaten och utveckla valfriheten.

– Det finns många delar som vi arbetat fram i utbildningspolitiken och där finns mycket kvar att göra. Den som tar över kommer ha ett spännande uppdrag att försöka arbeta för att få genomslag för vår politik, säger Fredrik Christensson.

Kompetensförsörjningen viktigast

När det kommer till utbildningsområdet är Centerpartiets främsta prioritet kompetensförsörjningen.

– Det finns ett stort behov på arbetsmarknaden att få fler människor i jobb, samtidigt som företag skriker efter kompetens för att klara klimatutmaningarna eller möta andra utmaningar. Då handlar det såväl om yrkesvux, yrkeshögskolan och yrkesprogrammen som högskoleutbildningar.

Reformera resursfördelningssystemet

Men det är främst på högskoleområdet som Fredrik Christensson lyfter fram förslag på reformer.

– På sikt vill vi att man tar bort helårsprestationsbiten när det gäller ersättningssystemet högskoleutbildningar. Det skulle stimulera utvecklingen för livslångt lärande-kurser, säger han och fortsätter:

– Vi ser också ett behov av att yrkeshögskolan får fortsatta förutsättningar för att möta det behov som finns på arbetsmarknaden.

Partiet vill också stärka studie- och yrkesvägledningen i grundskolan för att elever ska kunna göra ett bättre och mer välinformerat val.

– Branscherna bör få större inflytande i utformningen av yrkesprogrammen på gymnasiet för att bättre kunna möta det som företagen och offentlig sektor efterfrågar i större utsträckning.

Nya uppgifter till skolmyndigheterna

Centerpartiet ser behov av flera nya uppgifter till de olika skolmyndigheterna.
Framför allt Skolinspektionen.

– Vi tycker Skolinspektionen har en viktig roll men vi ser att det skulle behövas fler insatser, inte minst för att följa de skolor där resultaten skiljer sig väldigt mycket i betyg kontra nationella proven, eller att granska skolor med väldigt höga betyg inom områden som inte har nationella prov. Skolinspektionen behöver arbeta tydligare med glädjebetygsfrågan.

Partiet vill också att Skolverket i sitt stödjande uppdrag till huvudmännen ska göra mer gentemot de mindre huvudmännen.

– Hälften av alla skolor är under 200 elever och var fjärde skola har under 100 elever. Där ser vi ett extra behov av att det finns ett bra stöd för att de ska kunna bedriva en bra utbildning och förutsättningar för lärare att bedriva en god undervisning.

Vill reformera skolpengssystemet och skolvalet

Fredrik Christensson vill också se över skolans resursfördelningssystem och minska antalet riktade statsbidrag för att i stället öka de generella.

– Det behövs tas större beaktande kring elevernas olika förutsättningar, men också skolors olika förutsättningar. Det är anledningen till att vi röstar nej till regeringens förslag om skolpengen, men vi ser behov av reformer på området.

Skolvalet behöver också utvecklas så att det kommer alla till del, men det ska göras genom ett obligatoriskt skolval med bättre information, enligt Fredrik Christensson. Han menar att regeringens förslag som i dag beslutas om i riksdagen snarare minskar likvärdigheten eftersom det begränsar det fria skolvalet och elevers och vårdnadshavares rätt att välja skola.

– Man ska inte kunna ställa sina barn i kö från bb, och det ska ges möjlighet för dem som flyttar in senare i kommunen att kunna komma in på alla skolor.

Nej till vinstbegränsning

Liberalerna presenterade nyligen ny politik i friskolefrågan. Partiet vill se en ny friskolereform som reglerar friskolorna och begränsar vinsterna.

Kan ett sådant förslag från er bli aktuellt eller är det något ni kan komma att ställa er bakom?

– Vi tycker att om en skola inte håller tillräckligt hög kvalitet så ska den heller inte bedriva verksamhet. Men då handlar det mer om reformer för att skärpa ägar- och ledningsprövning och säkerställa att alla skolor håller hög kvalitet som vi skulle ställa oss bakom, säger Fredrik Christensson och fortsätter:

– Vinst ska få finnas men det ska inte ske på bekostnad av eleven eller skolors kvalitet, men att begränsa friskolors vinster är inget vi ställer oss bakom.

Beslutskedja: Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

KOMMITTÉDIREKTIVKommittédirektiv: Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

Regeringen har tillsatt en utredning.