Lärarförbundet: Skolverket borde vara redo att göra mer

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson gör i sitt inlägg klart att Skolverket inte kommer att ge några riktlinjer till skolans huvudmän – bara ett stödmaterial, vilket nu också hunnit presenteras. Jag hade hoppats att huvudmännen skulle ha getts några slags riktlinjer för hur de ska hantera sina olika lagstadgade ansvar och de prioriteringar som de tvingas till.

När Skolverket nu meddelar att det inte blir så, så faller ansvaret tillbaka på regeringen. Regeringen borde under den tid krisen råder initiera lättnader i de juridiska regleringar som kravställer vad lärare är skyldiga att klara av.

Oklara förväntningar

Det intressanta är att utbildningsminister Anna Ekström (S) kommunicerat uppdraget till Skolverket på ett sätt som gett intryck av att krav som i dag uttrycks i lag och föreskrifter, ska kunna lyftas av lärarnas redan arbetstyngda axlar.

”Många lärare vittnar om stress och oro för att elever, vårdnadshavare och myndigheter förväntar sig samma kvalitet i skolverksamhetens alla delar som före coronapandemin. Sådana högt ställda förväntningar går inte att ha i en situation som denna”. Så beskrev ministern själv regeringsbeslutet.

När ministern säger att samma förväntningar som normalt gäller inte kan gälla nu, så blir min tolkning att det är upp till huvudmän, skolledare, och lärare själva att välja vilka krav som inte ska behöva fullgöras. Och lärares arbetstid är begränsad.

Risk för "att-göra-lista"

Stödmaterialet som Skolverket presenterat är på många sätt gediget, men visar också hur många nya uppgifter som åläggs lärarna i ett extremt läge. Vi får verkligen hoppas att stödet inte används av huvudmännen som en ny och förtydligad ”att-göra-lista” för lärarna, som redan gör sitt yttersta för att kunna ge eleverna och barnen en så bra undervisning som möjligt.

Borde göra mer 

Det hade också varit önskvärt att Skolverket tagit fram riktlinjer för hur personal i skolväsendet ska hantera de riktlinjer som Folkhälsomyndigheten tagit fram för att minska smittspridningen.

Riktlinjerna skulle behöva bli tillämpbara i alla lärandemiljöer i hela skolväsendet och ställa krav på vilket ansvar huvudmännen har i detta avseende. Här borde Skolverket i samarbete med Folkhälsomyndigheten vara berett att göra mer, även utan regeringsuppdrag.

Ansvar för arbetsmiljö

Peter Fredriksson skriver att huvudmännen har ett stort ansvar. Ja, verkligen. Huvudmännen är inte minst ansvariga för lärares och skolledares arbetsmiljö. Så länge regeringen inte är beredd att vidta några lättnader i de krav som skollagen ställer, så gäller de förstås för huvudmännen.

Men huvudmännen har också ett ansvar enligt arbetsmiljölagen, liksom för de avtal de har med oss fackförbund – inte minst om arbetstider.

Den rådande situationen innebär därför till exempel att den garanterade undervisningstiden inte kan komma att ges till alla elever. Det är min tolkning av verkligheten. Ska den tiden kunna tas igen efter krisen, så kommer det att krävas extra resurser och stora satsningar.

Balans mellan krav och resurser

Sveriges lärare är beredda till stort ansvarstagande. Det behöver Peter Fredriksson inte bara hoppas på – det kan han lita på. Det har redan varit ett faktum under två tuffa månader.

Men när arbetsförutsättningarna under långt tid är orimliga, så är de just det: Orimliga. Om huvudmännen inte kan finna en balans mellan krav och resurser, så kommer upprätthållandet av en dräglig arbetsmiljö att tvinga oss fackliga organisationer att med allt större kraft hävda arbetsmiljölagen.

debatt@altinget.se