Brittiska krav balansakt för EU-ledare
BREXIT. EU:s stats- och regeringschefer ska nu försöka enas om en rad nya regler för att Storbritannien ska stanna i unionen. Men det gäller att nå en lösning som britterna tycker är aptitlig samtidigt som grundläggande principer inte rubbas.
Under torsdag och fredag ska EU:s stats- och regeringschefer behandla de förslag som har förhandlats fram mellan ordföranden för Europeiska rådet Donald Tusk och Storbritanniens premiärminister David Cameron om villkoren för Storbritanniens framtid i EU. Om EU-ledarna enas ska britterna folkomrösta om de nya villkoren. Det är en omröstning som kan äga rum redan i sommar och där ett nej betyder Brexit: att britterna lämnar EU.
Kontroversiellt krav
För statsminister Stefan Löfven är första anhalten riksdagens EU-nämnd där han på onsdagseftermiddagen ska förankra regeringens ståndpunkt inför mötet i Bryssel.
Regeringens inställning har varit tydlig hela tiden. Storbritannien är en viktig partner i Europa och det är av flera skäl viktigt att landet inte lämnar EU. Men det är samtidigt viktigt att grundläggande principer, som den fria rörligheten för personer, inte urvattnas.
När frågan har varit uppe tidigare har Camerons krav på att begränsa olika former av bidrag till medborgare från andra EU-länder under fyra år varit kontroversiellt för Sverige och en andra länder.
– De begränsningar av rätten till sociala förmåner för EU-medborgare som Cameron har föreslagit är mycket problematiska eftersom de både diskriminerar människor och begränsar rörligheten som vi anser vara en viktig pelare i EU-samarbetet, sade Löfven i EU-nämnden strax för jul.
Nya begränsningar
Planerna finns med i delvis ny tappning i de förslag som ligger på bordet. En så kallad nödbroms ska ge länder som står under hård press på grund av migration av arbetstagare från andra EU-länder en rätt att begränsa vissa sociala förmåner under en tid. Enligt förslaget kan ministerrådet tillåta en begränsning av tillgången till förmåner.
Övriga förslag som EU-ledarna ska enas om är bland annat att EU-ländernas nationella parlament enklare än i dag ska kunna motsätta sig ny lagstiftning från Bryssel. Samt att länder utanför eurozonen inte drabbas när euroländerna ensamma fattar beslut som får konsekvenser för alla länder.
Om det blir nej?
Samstämmigheten är stor mellan den svenska regeringen och de borgerliga partierna i fallet Storbritannien. De båda EU-kritiska partierna Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet avviker dock.
Vänsterpartiet har poängterat att det som många inte vill tänka på kan ske. Att britterna, trots övriga EU-länders kompromissvilja, faktisk röstar nej i den folkomröstning som ska hållas. Och vad händer då? Britter och svenskar har en hel de gemensamt och Storbritannien är en viktig handelspartner och den positionen försämras om britterna lämnar EU och den fria handeln på den inre marknaden.
Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt har tidigare försök få besked från Stefan Löfven på frågan om regeringen kan tänka sig att Storbritannien får tillträde till den inre marknaden genom att ingå i EES-avtalet – alltså det avtal som gäller för Island, Norge, Schweiz och Lichtenstein.
Den frågan har dock Löfven uppfattat som spekulativ och något som man får ta ställning till om problemet uppstår.
Bara en plan A
Ingen plan B om Brexit skulle bli ett faktum alltså. Detta gjorde också EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker klart på tisdagen under ett sammanträde i EU-parlamentet. Att säga att det finns en plan B skulle ge intryck av att kommissionen allvarligt umgås med planerna på att britterna lämnar EU, menade Juncker.
– Jag går inte in på detaljerna i plan B. Därför att vi inte har en plan B – vi har en plan A. Storbritannien kommer att stanna i Europeiska unionen som en konstruktiv och aktiv medlem av unionen, sade Juncker.
Bland EU-topparna är en brittisk EU-sorti något som man helst inte vill tänka på eftersom konsekvens blir stora, såväl Europapolitiskt som inrikespolitiskt, då det brittiska exempel kan utlösa nya krav på nationella särlösningar och folkomröstningar.
Den sociala unionen stoppas
Men samtidigt kan andra länder dra fördel av den lösning som britterna får, under förutsättning att det blir ett ja i folkomröstningen. Det har bland andra Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen gjort klart. Efter ett möte med David Cameron i Köpenhamn tidigare i februari, som Altingets danska redaktion rapporterat om, sade han att de olika delarna paketet kommer Danmark och andra länder till nytta – inte bara Storbritannien.
– Detta skapar momentum för att säkerställa att EU inte utvecklas till en social union och vi ser vi till att EU-medborgare kan passera gränserna för att arbeta, men inte för att få högre sociala förmåner. Och på så sätt kommer vi att kunna skydda våra nationella välfärdssystemen , sade Lars Løkke Rasmussen.
Regeringen ökar detaljstyrningen av välfärden med 50 procent
Självcensur inom EU inför Brexit-omröstning
