2020 års valutredning föreslår ökad tillgänglighet och stärkt säkerhetssamordning

Utredningen föreslår förändringar i vallagen som förbättrar möjligheten för vissa väljargrupper att utnyttja sin rösträtt och stärker valsystemets motståndskraft mot manipulationer. Det skriver Lena Hjelm-Wallén, ordförande i 2020 års valutredning.

Valens demokratiska legitimitet bygger i hög grad på väljarnas och partiernas tillit till valsystemets förmåga att säkerställa säkra och korrekta valresultat. Valens legitimitet är också till stor del beroende av valsystemets förmåga att tillgodose jämbördiga villkor för valdeltagande för olika väljargrupper.

Den 15 december överlämnade 2020 års valutredning sitt slutbetänkande Säkerhet och tillgänglighet vid val (SOU 2021:96) till regeringen. Utredningen föreslår ett antal nyheter och förändringar i vallagen som förbättrar möjligheten för väljargrupper som av olika skäl kan ha svårighet att i dagens system utnyttja sin rösträtt och stärker valsystemets motståndskraft mot manipulationer.

Utredningen föreslår, bland annat, följande.

Kravet på tillgänglighet

För att säkerställa att väljare med skilda funktionsnedsättningar ska ges så jämbördiga förutsättningar som möjligt att utnyttja sin rösträtt ska ett förtydligande i vallagen införas om att kravet på tillgänglighet vid val omfattar val- och röstningslokaler, röstningsförfarandet och information till väljarna. En vägledning ska tas fram för valadministrationen med samlade regler och rekommendationer för tillgängligheten, och uppgifter om alla val- och röstningslokalers tillgänglighetsstatus ska samlas in och presenteras på Valmyndighetens webbplats. Väljarinformationen i val- och röstningslokaler ska vara anpassad till olika väljargrupper.

För väljare som är helt blinda eller har en grav synnedsättning har utredningen genom forskningsinstitutet Rise tagit fram tre prototyper till hjälpmedel som möjliggör för dessa väljare att rösta utan att behöva be om hjälp och därmed röja valhemligheten för någon. Utredningen vill att prototyperna vidareutvecklas så snart som möjligt för att kunna testas senast vid valet till Europaparlamentet 2024. För att ytterligare underlätta för personer med synnedsättning att rösta föreslås att förstoringshjälpmedel och belysningsförstärkning ska erbjudas i val- och röstningslokaler.

Kriser i samband med val

För att säkerställa ett effektivt säkerhetsarbete vid val ska ansvaret för samordning av säkerhetsfrågor i valadministrationen samlas hos Valmyndigheten. Myndigheten ska också ansvara för att införa en rutin inom valadministrationen för samordning och rapportering av incidenter i samband med val. Rutinen ska vara öppen också för allmänhetens klagomål, synpunkter och förbättringsförslag.

I ljuset av den rådande covid-19 pandemin föreslår vi att förutsättningarna för en beredskapsreglering vid allvarliga fredstida nödsituation eller kriser i samband med val utreds.

Digitala röstkort

Utredningen föreslår särskilda regler och ackreditering för valobservatörer, att väljare som har en elektronisk brevlåda för svenska myndighetsförsändelser ska kunna få sina röstkort digitalt och att utlandssvenskar som fallit ur röstlängden ska kunna förtidsrösta i Sverige.

Vi uppmärksammar också att rekryteringen av röstmottagare måste öka, inte minst mot bakgrund av deras ökade befogenheter.

Åtgärderna föreslås träda i kraft inför valet till Europaparlamentet 2024.

Beslutskedja: Stärkt skydd mot manipulationer av valsystemet

27/3
2020
1/4
2020
24/4
2020
27/1
2021
29/1
2021
6/4
2021
28/10
2021
15/12
2021
15/12
2021
17/12
2021
25/4
2022
7/9
2022

Forrige artikel C-ledamot: Ge stat och kommun större frihet att bygga cykelvägar C-ledamot: Ge stat och kommun större frihet att bygga cykelvägar Næste artikel Svensk djursjukvård: Att utbilda fler veterinärer är den viktigaste åtgärden Svensk djursjukvård: Att utbilda fler veterinärer är den viktigaste åtgärden
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.