Svensk djursjukvård: Att utbilda fler veterinärer är den viktigaste åtgärden

Sveriges veterinärförbund må ha åsikten att fler utbildningsplatser inte kommer att avhjälpa veterinärbristen, men det betyder inte att de har rätt. Självklart blir bristen på veterinärer mindre om det finns fler veterinärer. Det skriver representanter för Svensk djursjukvård i en replik.

Af Johan Wiklund, Elisabet Ellström och Emma Terander
Ordförande, vice ordförande respektive branschansvarig, Svensk djursjukvård 

Vi är överens med Sveriges veterinärförbund (SVF) om vissa saker, såsom att hat och hot mot djursjukvårdspersonal är en oacceptabel företeelse, att vi båda välkomnar den tillsatta utredningen och vi kan enas om att en hög arbetsbelastning är vardag för många veterinärer. Vi är dock inte eniga om orsakerna till veterinärbristen.

{{toplink}}

Veterinärerna är för få

I dag legitimeras årligen fler veterinärer som är utbildade i andra länder än Sverige trots att veterinärutbildningen på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har 16 sökande per plats. SLU har i många år underlåtit att anpassa utbildningsplatserna till studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.

I ljuset av detta är det inte omoraliskt att utbilda fler veterinärer, som SVF påstår, utan det omoraliska är att SLU underlåtit att utbilda fler. Det har helt struntat i att uppfylla det åtagande det fått i sitt regleringsbrev, nämligen att matcha utbildningsplatserna mot arbetsmarknadens behov.

Att veterinärer upplever stress, hög arbetsbelastning, övertid och arbete på jourtid har sin grund i att de helt enkelt är för få. Det finns inte tillräckligt många kollegor att dela arbetsbördan med. Att utbilda fler veterinärer löser inte alla problem, men det är den enskilt viktigaste åtgärden.

Tydliggör regleringsbrevet till SLU

SVF vill få det till att det enkom är veterinärernas arbetssituation som ligger bakom den rådande kompetensbristen, men så är naturligtvis inte fallet. När vi frågar veterinärerna i våra verksamheter om vad vi kan göra för att förbättra deras situation är svaret nästan alltid förbättrat lokalt ledarskap, men framför allt – anställ fler veterinärer.

Problemet förvärras dock av att det inte bara råder brist på veterinärer, utan även på djursjukskötare och djurvårdare på utökade nivåer. Jordbruksverket ser just nu över de undantagsregler från behandlingsförbudet som gällt sedan 2017. Om de tas bort i sin nuvarande form kommer situationen förvärras ytterligare. Det är viktigt att de extra anslag till SLU, som nu aviserats verkligen resulterar i att fler veterinärer utexamineras. Regeringen behöver tydliggöra detta i SLU:s regleringsbrev.

Tre konkreta åtgärder

SVF har rätt i att de positiva effekterna av fler utbildningsplatser ligger några år framåt i tiden. Vi vill därför särskilt lyfta fram tre konkreta åtgärder som kan hjälpa på kort sikt:

  • Jordbruksverket behöver även fortsatt undanta djurvårdare från behandlingsförbudet. För att säkra kompetensförsörjningen behöver Jordbruksverket ersätta undantagsreglerna från behandlingsförbudet med en permanent reglering där djurvårdarnas upparbetade kvalifikationer och erfarenhet tillvaratas.
  • Rekrytering av utländska veterinärer måste underlättas. Det är avgörande att de utländska veterinärer som söker sig till Sverige har goda möjligheter att utföra sitt arbete här. Därför behöver Jordbruksverket se till att engelska tillåts som journalspråk.
  • Branschen och facken behöver tillsammans arbeta för att förbättra arbetsmiljön. Svensk djursjukvård kommer att fortsätta sitt samarbete med fackförbunden för att stärka medarbetarnas arbetsmiljö. Under våren initierade vi ett arbete inom ramen för Prevent där ett utbildningsmaterial tas fram för att ge stöd i hot- och hatsituationer.

Vi delar SVF:s oro för vart veterinärbristen kommer att leda, men det är på sin plats att konstatera att en utvidgning av veterinärutbildningen är en absolut nödvändighet.

Beslutskedja: En hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur

10/6
2021
24/8
2021
31/8
2021
7/9
2021
14/12
2021
16/12
2021
21/12
2021
3/10
2022
20/6
2023
29/6
2023

Forrige artikel 2020 års valutredning föreslår ökad tillgänglighet och stärkt säkerhetssamordning 2020 års valutredning föreslår ökad tillgänglighet och stärkt säkerhetssamordning Næste artikel Kustbevakningen ska inte rädda regeringens ogenomtänkta klimatmål Kustbevakningen ska inte rädda regeringens ogenomtänkta klimatmål
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.