Krav på starkare skydd för spelberoende

SPELBEROENDE. Den stora spelutredningen hyser för stor tilltro till spelbolagens vilja att hjälpa kunder som spelar för mycket. Det anser Folkhälsomyndigheten och flera andra remissinstanser.

Spelberoende och folkhälsa har olyckligtvis hamnat i skymundan i regeringens stora spellicensutredningen (SOU 2017:30) som blev klar i mars i år. Det anser Folkhälsomyndigheten som i ett remissvar till finansdepartementet lyfter fram ett antal punkter för hur förslagen bör förbättras.

Jessika Spångberg, utredare på Folkhälsomyndigheten, säger att myndigheten exempelvis helst skulle se att onlinespel på kasinospel inte alls ska tillåtas, vilket utredningen föreslår.

– Om man ändå öppnar för denna spelform vill vi alla fall att man stärker upp förslaget med mer förebyggande åtgärder, som till exempel en 20-årsgräns. Det är rimligt, säger hon till Altinget.

Kasinospel online hör till den formen av snabba spel som anses innebära extra hög risk för att utveckla ett beroende. En annan sådan snabb spelform är de så kallade vegasautomaterna.

– Där är vi besvikna. Utredningens uppdrag var att se över hela spelmarknaden, men man har mycket få förslag kring Vegas. Man har koncentrerat sig på onlinemarknaden, där man ser att det försvinner pengar från staten, säger Jessika Spångberg.

Vill införa alkoholfria vegasrum

I dag är tillstånd för en vegasmaskin kopplat till ett krav på alkoholtillstånd. Folkhälsomyndigheten skriver i sitt yttrande att den nya spellagen, i väntan på vidare utredning av vegasmaskinerna, bör kompletteras med en paragraf som säger att spelautomaterna måste placeras i ett separat rum dit det inte är tillåtet att ta med alkohol.

Läs hela artikeln på Altinget Vård & Hälsa

 

Forrige artikel Andersson: Sverige i ett nytt ekonomiskt läge Næste artikel Regeringen kan glädjas åt både flygskatt och flygplats Regeringen kan glädjas åt både flygskatt och flygplats
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.