Alkoholrelaterade dödsfall ökar bland äldre
Äldre i dag dricker mer än vad äldre gjorde förr. Samtidigt tål kroppen alkohol sämre med stigande ålder. Ett förhållande som inte uppmärksammas tillräckligt av politiker eller ansvariga myndigheter, menar Sven Andreasson, professor i socialmedicin.
Af Anna Fredriksson
Frilansjournalist
Alkoholkonsumtionen ökar i gruppen äldre över 65, medan den i alla andra åldersgrupper minskar.
– Det är otur, för de som tål alkohol allra sämst är de äldsta. Efter 65 ökar risken, säger Sven Andreasson, professor i socialmedicin och överläkare på Beroendecentrum i Stockholm.
I Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik kan man se att alkoholrelaterade dödsfall minskar i alla andra grupper, men i gruppen 65 plus syns en kraftig ökning av dödsorsaker som leverskador och alkoholförgiftning. Framför allt är den ökande konsumtionen en ekonomifråga menar Sven Andreasson.
– Pensionärer som grupp har fått bättre ekonomi jämfört med tidigare generationer. De reser mer, något som också kan kopplas till ökat drickande. Att pensionärer som åker till Mallorca dricker alkohol varje dag och dessutom ganska mycket, det vet vi från en del fallstudier.
Folk förlorar vänner
Attityderna har förändrats. I dag är det okej att dricka när som helst, tidigare ansågs det uteslutet att dricka på vardagar. Men det finns mer negativa förklaringar också.
– Folk förlorar partners och vänner och det finns en ökad psykisk ohälsa ju äldre man blir.
Kroppen förändras med stigande ålder. Muskelmassan minskar och eftersom det är där kroppsvattnet finns blir vi torrare, något som innebär att samma mängd alkohol ger en högre promillehalt och därmed också fler giftiga nedbrytningsprodukter.
– Det blir en kraftigare effekt av det man dricker. Organ som hjärnan och levern blir också känsligare.
I kombination med läkemedel
En annan faktor är läkemedel. I genomsnitt har en pensionär fem-sex läkemedel.
– Det är ett känt problem att ju fler läkemedel desto fler biverkningar. Det blir mer interaktioner mellan läkemedlen och om man sedan häller alkohol på det då får man en osäker situation, säger Sven Andreasson.
Varje gång en läkare skriver ut medicin bör frågan ställas till patienten om alkoholvanor menar han.
– Alkohol är bland de vanligaste orsakerna till höjt blodtryck bland män. Om man ordinerar blodtryckssänkande är det oproffsigt att inte undersöka den saken. Men frågan ska ställas till alla.
Har vården blivit bättre på att fråga?
– Lite, men inte så att man kan vara nöjd. Alkohol är den levnadsvana som är jobbigast att fråga om. Jämfört med att fråga om rökning, matvanor och träning så är det jobbigare att fråga om alkohol. Personalen känner inte att de har kompetens på det här området och då ställs frågorna mer sällan.
– Rent farmakologiskt är alkohol en så aktiv substans att det kan påverka all sjuklighet, det tränger in i alla organ och in i alla vävnader.
Förlegad forskning
En omsvängning har skett i forskningsvärlden, myten att det kan vara bra för hjärtat att dricka litegrann är just en myt.
– Risken är mindre när man dricker lite grann, men även små mängder är negativa.
Näst efter rökning, är alkohol den näst största riskfaktorn för cancer. Det här, i kombination med ökad skepsis till nyttan med lite alkohol för hjärt-kärlsjukdomar har lett till sänkta riktlinjer i andra länder som Australien och Storbritannien. Men i Sverige finns inga officiella riktlinjer för riskkonsumtionsnivåer.
– När Socialstyrelsen skriver om det här talar man om 14 standardglas per vecka för män och nio för kvinnor, oavsett ålder. Men detta bygger på förlegad forskning. I en forskargrupp i Stockholm konstaterade vi att det aktuella kunskapsläget talar för lägre gränser för män. Vi satte då gränsen vid nio glas i veckan för både män och kvinnor.
Låg konsumtion
Samtidigt noterade man också att äldre var känsligare för alkohol och att detta motiverade lägre gränser för denna grupp. Finland och Italien har specifika riktlinjer för äldre som innebär sju glas i veckan och max två glas vid samma tillfälle.
Läget är inte helt enkelt när det gäller pedagogiken. Begreppet ”riskbruk” kan tolkas som att det är riskfritt att dricka under en gräns som satts för riskbruk. Men ingen alkoholkonsumtion är helt riskfri. Därför är det bättre att tala om lågriskkonsumtion menar Sven Andreasson om man dricker under nio glas per vecka.
Ytterligare en effekt är att hjärnan krymper även vid en låg konsumtion vilket innebär ett hjärnans åldrande påskyndas, med försämring av kognitiva funktioner.
– Det finns flera studier som påvisar måttlig kognitiv försämring från låg konsumtion, ju mer man dricker desto större är den effekten.
Hemtjänst som köper ut
I Almedalen ska Systembolaget ha seminarium med rubriken "Varför vet så få att alkohol orsakar cancer?" I inbjudan skriver man att Sverige är det land i EU där medborgarna har lägst kunskaper om den här kopplingen och att sambandet inte är känt ens bland vårdpersonal. Sven Andreasson ser det här som en bildningsfråga, men saknar policies hos myndigheterna.
– Folkhälsomyndigheten skulle kunna vara nationell myndighet för förebyggande arbete, men det är de inte. Det är väldigt valhänt över lag. Hur ska kommuner, regioner och vårdföretag hantera alkohol bland personer på särskilda boenden och i hemtjänsten?
4 000-5 000 onödiga dödsfall
Det finns inte något regelmässigt inslag när man utbildar vårdpersonal eller biståndshandläggare. En del kommuner tycker det är okej att vårdbiträden köper ut, andra säger tvärt nej. Sven Andreasson anser att alkoholfrågan hamnat i radioskugga de senaste 10-20 år
– Alkohol diskuteras mindre i socialutskottet, i riksdagen och hos myndigheter. Man har uppfattat att drickandet har minskat och slagit sig till ro med det. Och det har det ju, men inte bland äldre. I verkligheten har vi fortfarande 4-5 000 onödiga dödsfall om året till följd av drickande. Här gör regering och riksdag inte tillräckligt.
I dag röstar riksdagen om budgeten – följ den direkt här
Kraftigt minskad budget för införandet av nya signalsystemet
