Upp till bevis för Sverige efter migrationskompromiss i parlamentet
Efter att ha satt ner foten om de återstående delarna av migrationspakten står nu EU-parlamentet redo att inleda förhandlingar med EU-länderna om en gemensam migrationspolitik. Nu ligger bollen hos Sverige att samla ministerrådet kring sin position.
– Vi har just skrivit en bit historia här, sade spanjoren Juan Fernando López Aguilar, ordförande för EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter, efter att utskottet på tisdagen röstat igenom parlamentets syn på de sista delarna i den så kallade migrationspakten.
Efter två och ett halvt års förhandlingar, med väldigt spridda utgångspositioner, har EU-parlamentet nu sin ståndpunkt klar i alla delar av det som föreslås bli EU:s gemensamma asyl- och migrationspolitik.
– EU står vid ett vägskäl: antingen tillåts det politiska dödläget fortsätta eller så finner vi en gemensam och konstruktiv väg framåt. I dag tog parlamentet ansvar för att föra det här framåt och visar på möjlighet att hitta kompromisser, sade moderaten Tomas Tobé, som varit ansvarig för den del som rör asyl- och migrationshanteringen, efter omröstningen.
En pragmatisk approach
Att det är en process som handlar om kompromisser står klart.
I den text som nu röstats igenom frångår parlamentet sin tidigare ståndpunkt om en obligatorisk solidaritet mellan EU-länderna, det vill säga att alla länder ska ta emot asylsökande för att avlasta länder som Italien och Grekland som i dag får ta emot flest migranter.
– Det finns inget stöd för det bland medlemsländerna. Jag upplever inte heller att det skulle fungera särskilt väl. Jag tror att det är bättre att vara mer pragmatisk och se vilka behov medlemsländerna har och arbeta utifrån det, motiverar Tomas Tobé parlamentets omsvängning för Altinget.
I stället ska länderna kunna bidra på andra sätt, bland annat med personal som kan hjälpa till i medlemsländer med högt tryck eller med ekonomiskt stöd.
Däremot vill parlamentet att en obligatorisk omfördelning ska gälla i krissituationer – ett krav som Tomas Tobé hoppas EU-länderna ska hörsamma.
– Vi tar en väldigt pragmatisk approach. Vi ger rådet en möjlighet att röra på sig. Vi erbjuder flexibla lösningar. Men rådet måste förstå att de också måste röra på sig, säger Tomas Tobé.
”Bättre än vad vi har nu”
Socialdemokraten Carina Ohlsson som på tisdagen tryckte på den gröna knappen understryker också att det handlar om en kompromiss och att resultatet inte är perfekt.
– Men det bygger ändå på likvärdiga kriterier och lagliga vägar in i Europa med gemensam mottagning, rättssäkerhet och solidaritetsprincip där alla länder i någon form delar på ansvaret. Även om det är kompromisser är det ändå bättre än det system som vi har nu, säger hon till Altinget.
Centerpartisten Abir Al-Sahlani är inne på samma linje. Hon hade velat se en obligatorisk omfördelning, men välkomnar att det i alla fall kommer att vara fallet i krissituationer, och tycker att hon också fått garantier för att människors rättigheter ska säkras.
– Det här är ett första steg i rätt riktning, säger hon till Altinget.
EU kan bättre än så
Långt ifrån alla är dock redo att svälja alla kompromisser.
Medan de stora partigrupperna – det konservativa högerpartiet, den socialdemokratiska gruppen och liberalerna – backade upp kompromisserna var partigrupperna längst ut till vänster och höger kritiska.
Vänsterpartisten Malin Björk tryckte på nej-knappen för tre av de fyra delarna. Hon håller inte med om att den här kompromissen är bättre än dagens situation.
– Sammantaget kommer de här olika delarna att befästa det som inte fungerat tidigare. Man tar det sämsta av det som görs i EU i dag, som rättsosäkra snabbprocedurer vid gränserna och en utökad möjlighet att placera människor i förvar, säger hon till Altinget.
Malin Björk tycker att Europa kan bättre än det här.
– Vi har sett det hända med de ukrainska flyktingarna – där har vi lyckats med något helt annat, där vi fått till en solidaritet och fördelning och när det behövs ytterligare stöd så har man hittat det. Men med den här så vänder man sig om och går åt andra hållet i stället, säger hon.
Sverigedemokraten Charlie Weimers är ersättare i utskottet och kunde därmed inte rösta på tisdagen, men han är kritisk till hela migrationspaketet och tycker att parlamentet har gjort EU-kommissionens förslag "än värre".
"Nu läggs grunden för en odemokratisk och dyr omfördelning av migranter samtidigt som grundproblemet, det ökande migrationstrycket mot Europa, inte adresseras. Pakten kommer i stället skapa fler incitament för att migrera till Europa", säger han i en skriftlig kommentar till Altinget.
Upp till bevis för Sverige
Nu ligger bollen hos EU-länderna i ministerrådet att komma överens om sin ståndpunkt om de återstående delarna. Senast i juni behöver de ta ställning för att förhandlingarna ska hinna genomföras innan parlamentets mandatperiod löper ut om ett år – och ansvaret ligger nu på Sverige som EU-ordförande att ro det i land i tid.
– Nu är det upp för bevis för det svenska ordförandeskapet att leverera, säger socialdemokraten Carina Ohlsson.
Vänsterpartisten Malin Björk är dock inte hoppfull om slutresultatet.
– Med en Meloni, en Orbán och en Kristersson vid rodret så kan det här sluta med total högernationalistisk dystopi, säger hon.
Hon tar över efter Ing-Marie Wieselgren: ”Vi måste fortsätta flytta berget”
Sjöfartsförhandlaren har fått blodad tand
