Hon blir ny riksrevisor: ”Allt du gör i dag kan göras lite bättre i morgon”

Christina Gellerbrant Hagberg har varit generaldirektör för tre myndigheter. I september lämnar hon Arbetsgivarverket för att bli Sveriges nya riksrevisor. ”Jag är både stolt, glad och förväntansfull”, säger hon till Altinget. 

1988 klev juristen Christina Gellerbrant Hagberg för första gången in på Skatteverket i Stockholm. Det blev starten på en karriär i staten som sträckt sig över decennier.

– Jag har en tydlig känsla av att jag gör skillnad i det jag gör. Den där känslan av att tillsammans med andra göra skillnad, det är betydelsefullt, säger hon till Altinget.

Gellerbrant Hagberg hade ingen djup bild av statsförvaltningen när hon kom till Skatteverket. Men ju mer hon arbetar, desto mer nyfiken har hon blivit, menar hon. I tjugo år stannade hon på Skatteverket och blev bland annat regionchef i Stockholm, Gävle och Örebro.

2011 tillträdde hon som generaldirektör för CSN och mellan 2015 och 2022 var hon rikskronofogde och chef för Kronofogden.

När Altinget når Christina Gellerbrant Hagberg står hon på Uppsala centralstation och väntar på tåget. I två har hon pendlat till Stockholm i uppdraget som generaldirektör för Arbetsgivarverket.

– Riksrevisionen är en expertorganisation och det är Arbetsgivarverket också, på sitt sätt. Det är en ganska liten myndighet och arbetsgivarorganisation med ungefär 70 anställda och var och en står för en väldigt viktig och unik kompetens, säger hon till Altinget.

Den 16 september tillträder hon som ny riksrevisor efter Helena Lindberg. ”Ett av statens viktigaste ämbeten”, sade konstitutionsutskottets ordförande Ida Karkiainen (S) när rekryteringsprocessen avslutades i onsdags och Christina Gellerbrant Hagberg valdes som chef för Riksrevisionen.

– Det känns stort måste jag säga. Jag är både stolt, glad och förväntansfull. Sen känner jag förstås ansvaret. Jag har haft förmånen att ha en rad uppdrag som alla naturligtvis känts viktiga, men det här är viktigt på ett annat sätt, säger hon. 

– I botten ligger en stark förtroendefråga. Både hur Riksrevisionen genomför kontrollen såklart, men också för att upprätthålla förtroendet för statsförvaltningen från allmänheten.

Myndigheten tog sig ur krisen

Efter Riksrevisionens förtroendekris 2016 har myndigheten återhämtat sig under Helena Lindbergs ledning. I dag ligger Riksrevisionens granskningar till grund för både debatt och beslut.

– Det tror jag mycket att vi har att tacka den nuvarande riksrevisorn för. Tillsammans med chefer och medarbetare har Helena gjort ett styvt jobb att fortsätta utveckla verksamheten, säger Christina Gellerbrant Hagberg.

– I de myndigheter som jag har arbetat i har jag upplevt att revisionsteamen och den ansvariga revisorn verkligen har utvecklat sitt sätt att arbeta. Det är framåtsyftande och man är mån om ett gott bemötande och en värdefull dialog med den som man granskar.

Christina Gellerbrant Hagberg tar den årliga revisionen, då Riksrevisionen granskar myndigheternas årsredovisningar, som exempel.

– Det är himla tacksamt för en myndighetschef att någon annan kliver in i verksamheten och tittar på den med lite andra ögon och kan komma med värdefulla medskick. Då är dialogen och hur man samarbetar kring det väldigt viktig.

Som riksrevisor kommer Christina Gellerbrant Hagberg ensam vara ytterst ansvarig för vad myndigheten granskar och vilka slutsatser myndigheten drar.

– Jag har lång och bred erfarenhet av den svenska statsförvaltningen och har haft förmånen att få jobba med att utveckla och förbättra verksamhet, och säkra att verksamheten gör gott för de pengarna som man förfogar över. Det är nog mycket det som man har lagt vikt vid när jag valdes, säger hon.

– Jag brukar säga att allt du gör i dag kan många gånger göras lite bättre i morgon.

{{toplink}}

Forrige artikel Sverige kräver inte försvarskommissionär Sverige kräver inte försvarskommissionär Næste artikel 13 miljarder till Ukraina – största stödet hittills 13 miljarder till Ukraina – största stödet hittills
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.