Sverige kräver inte försvarskommissionär

Den danska regeringen har uttryckligen föreslagit att nästa EU-kommission ska ha en särskild försvarskommissionär. Sveriges regering vill att försvarsfrågan prioriteras, men har inte en lika bestämd uppfattning som Danmark om en särskild kommissionär, enligt EU-minister Jessica Roswall (M).

Den danska regeringen har uttryckligen önskat att den kommande EU-kommissionen ska innehålla en särskild försvarskommissionär, med uppdrag att stärka den europeiska försvarsindustrin.

Det här är något som två av Tidöpartierna har med i sina valmanifest inför EU-valet: Kristdemokraterna och Liberalerna.

Ingår ej i önskelistan

Även i de svenska dokumenten finns en skrivning om att ”Sverige stöder en kommissionär ansvarig för frågor som för närvarande ligger under generaldirektoratet för försvars- och rymdfrågor”. Men något direkt önskemål kring detta, på samma sätt som Danmark, har inte Sverige lagt fram, enligt EU-minister Jessika Roswall (M).

{{quote:14263:PL}}

– Försvarsfrågan är ju en prioritering för både Sverige och för väldigt många medlemsstater. Så det är klart att vi tror att det säkert kommer finnas någon del av kommissionen som behöver fokusera på försvarsindustrin, försvarsforskning och de delarna. Men ytterst är det ju presidenten (kommissionens ordförande reds.anm.) som får bestämma vilka portföljer de får, säger Jessika Roswall (M) till Altinget.

Här är den svenska regeringens säkerhets- och försvarspolitiska önskelista över prioriteringar till nästa EU-kommission:

Stöd till Ukraina

  • Fortsatt militärt, ekonomiskt och politiskt stöd till Ukraina.
  • Behöver vara redo att anta nya sanktioner, hitta effektiva sätt att motverka att de kringgås.
  • Fortsatt stå upp för demokrati, respekt för rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och internationell rätt.

Befästa EU:s roll som säkerhets- och försvarspolitisk aktör

  • Stärka EU:s försvarsindustri, även genom privata investeringar.
  • Bidra till säkerhet i EU:s grannskap.
  • Stärka EU:s skydd mot hybridattacker genom bättre samordning mellan EU, medlemsländer och samarbetspartner som Nato.
  • Stärka EU:s motståndskraft och central position inom utveckling av nyckelteknologier, såsom AI.
  • Stärka EU:s roll som rymdaktör.
  • Stärka EU:s civila beredskap och krishantering.
  • Ökat samarbete och koordinering med Nato.
    {{toplink}}

,

Forrige artikel Låst läge för Göteborg-Borås – landshövding kallas in Låst läge för Göteborg-Borås – landshövding kallas in Næste artikel Folklistans valresultat kan dröja Folklistans valresultat kan dröja
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.