Andersson (S): Ser inget egenvärde i att öka statsskulden
(Foto: Anders G Warne / Fossilfritt Sverige)
Ett ökat offentligt investeringsutrymme för att möta behoven av upprustad infrastruktur var en återkommande önskan från näringslivet vid Fossilfritt Sveriges konferens. Men för S-ledaren Magdalena Andersson är det inte aktuellt att kraftigt öka statsskulden, vilket både MP och V förespråkar.
Där kritiker ser förslag om ökad statsskuld som oansvarig ekonomisk politik, är det ett återkommande budskap från bland annat representanter för Fossilfritt Sveriges färdplansägare att det behövs en mer expansiv offentlig investeringspolitik.
Den tidigare finansministern och statsministern Magdalena Andersson sa också till publiken att ”vi ser att investeringsbehovet är enormt” när hon talade på konferensen.
Men hon ser inte att hon själv i sin roll som finans- och statsminister bör ha sparat mindre i ladorna för att få till ytterligare investeringar.
– Det handlar om prioriteringar, säger Magdalena Andersson till Altinget på Fossilfritt Sveriges konferens, och fortsätter:
– Jag ser exempelvis inget egenvärde i att öka statsskulden. Det skulle just nu betyda att vi skulle behöva betala massa i räntor och amorteringar, i stället för att satsa dem på andra saker.
Överskottsmål och stoppade skattesänkningar
Hon anser att regeringen under hennes period gjorde omfattande satsningar, samtidigt som den också frigjorde utrymme via förändringen av överskottsmålet, som sänktes från en procent till 0,33 procent 2016.
– Titta på hur vi ökade miljöbudgeten och hur vi ökade investeringarna till väg- och järnväg, säger Andersson och fortsätter:
– Sedan hade jag gärna gjort ytterligare åtgärder. Vi föreslog ju, och hade färdiga skattehöjningar som vi ville genomföra, men som vi hotades med misstroende för om vi ens la fram till riksdagen.
Men när nu V och MP går fram med 100 miljarder per år, är det något som alls finns på kartan för din del?
– Nej men jag tycker att vi ska göra mer investeringar, men jag tycker att vi ska betala för dem. Det är inte ambitionen som skiljer sig så mycket åt, utan det är dels hur man prioriterar, men också om man ska finansiera dem eller inte, säger Andersson och tillägger:
– Men sedan tycker vi också att man ska gå ner till ett balansmål, det motsvarar 15 miljarder om året.
Har debatterats internt
Samtidigt som delar av oppositionen nu driver på för ökad belåning för att möta upp investeringsbehov, så är frågan inte obekant inom Socialdemokraterna. Vid kongressen 2021 drev delar av partiet bland annat på för en uppdelning av statsbudgeten i en driftsbudget för löpande utgifter och en kapital-/investeringsbudget för investeringar.
Partistyrelsen var dock emot, och i en kompromiss landade partiet i att ”Det finanspolitiska ramverket måste dock stegvis anpassas för varje tids utmaningar och förutsättningar” och ”Vi är även öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta.”
{{toplink}}
”Handlar även om att möjliggöra”
Men sett till efterfrågan från näringslivet på konferensen anses bristande offentliga satsningar, framför allt i förstärkt infrastruktur, som ett omfattande hinder i arbetet för att nå de egna satta fossilfrittmålen. Det rör bland annat energi- och transportinfrastrukturen.
– Vi tycker att man behöver bygga nya stambanor och rusta upp järnvägen. Att vi behöver öka de offentliga investeringarna, det tycker vi också. Men sedan finns det ju mycket privat kapital, och mycket av pengarna i den gröna omställningen investeras ju från privata investeringar, säger Andersson, som i sitt tal på Fossilfritt Sverige tryckte på att partiet vill att färdigutredda förslag för miljötillståndsförändringar ska läggas fram för att frigöra de privata investeringarna.
Frågan om relationen mellan näringspolitik och klimatpolitik återkom också efter Anderssons tal, när nationalekonomen Klas Eklund, Teknikföretagen-vd:n Pia Sandvik och IF Metall-ordföranden Marie Nilsson stod på Fossilfritt Sveriges scen.
– Vi har onödigt starka statsfinanser, var en av Klas Eklunds kommentarer.
Men samtidigt ansågs det också centralt att rikta satsningarna, och inte gå in i statsstödsrace om det offentliga växlade upp.
– Gör vi det, har vi inte en chans, sade IF Metalls Marie Nilsson.
Statskontoret granskar Arbetsförmedlingen
M-förslag: Sverige ska implementera EU-lagar på miniminivå
