Arbetsförmedlingen: Politiken kan behöva sänka sin ambitionsnivå

Arbetsförmedlingen behöver närmare 2 miljarder mer än regeringen räknat med de kommande åren för att klara sitt uppdrag. Annars behöver politiken sänka sin ambitionsnivå, säger generaldirektör Maria Mindhammar till Altinget.

Förväntningarna på Arbetsförmedlingen är höga och resurskrävande, anser myndigheten.  

”Nya uppdrag och regler samt höga förväntningar på vilka resultat som myndigheten ska uppnå innebär ökade behov av förvaltningsmedel. Utökade förväntningar på verksamheten behöver följas av motsvarande finansiering”, skriver man i budgetunderlaget för 2024–2026 som lämnats över till regeringen.

– Om vi backar tillbaka till förra budgetunderlaget så såg vi redan då att långtidsarbetslösheten krävde mer av oss, säger Maria Mindhammar, generaldirektör på Arbetsförmedlingen, till Altinget.  

Flera nya uppdrag

Sedan dess har myndigheten fått ytterligare uppdrag, bland annat om att förstärka förmedlingsinsatser för att motverka och minska långtidsarbetslösheten. Myndigheten ska även ha tätare uppföljning och arbete med handlingsplaner, och så har utgifter tillkommit för beredskapsmyndighet och utbetalningsmyndighet. 

– Allt det här är väldigt personalintensivt.  

”Givet de förändrade förutsättningarna bedömer Arbetsförmedlingen att det finns tillkommande resursbehov utöver myndighetens budget för 2023 på cirka 8,2 miljarder kronor”, skriver myndigheten som räknar med att behöva ytterligare 755 miljoner extra för 2024.

Neddragningar väntar

Samtidigt som uppdragen ökar så minskar myndighetens budget. Regeringen har aviserat neddragningar på 400 miljoner nästa år, dessutom tappar Arbetsförmedlingen EU-medel på 300 miljoner. Maria Mindhammar efterlyser långsiktighet från regeringens håll. 

– Jag tycker att det är olyckligt med de neddragningar som är aviserade framöver. Vi har en budget att röra oss med på ungefär 8,2 miljarder. Men det är för att vi har med oss från 2022 och för att vi får EU-medel under året.  

– Det är tillfälliga pengar och vi måste ha långsiktiga budgetförutsättningar. Vi kan inte hoppa upp och ner. Om man ska ha in personal är det tillsvidareanställning som gäller och då behövs långsiktighet.

Hur ser det ut framöver?  

– Allmänt kan man väl säga att den här myndigheten har klarat jättestora neddragningar – 3 000 färre i personal, en pandemi och en reformering så vi står väl rustade under förutsättningarna att vi får budgetförutsättningar nästa år. 

– Det finns alla möjligheter, men det kräver också att politiken tittar på det här. Vi är på väg in i en lågkonjunktur och det måste vi vara rustade för.

Vad händer om regeringen inte hörsammar detta? 

– Vi är ju en myndighet och vi måste göra allt vi kan utifrån de ekonomiska förutsättningar vi har, men då måste politiken i så fall sänka sin ambitionsnivå. Det får ju politiken bestämma, men vi har berättat vad det kostar att genomföra det som de hittills har beställt av oss.  

Altinget har sökt ansvarig minister Johan Pehrson (L). 

{{toplink}}

Forrige artikel Transportstyrelsen: Minst 1,2 miljarder fattas till klimatbonusen Transportstyrelsen: Minst 1,2 miljarder fattas till klimatbonusen Næste artikel Ivo ska granska förlossningsvården Ivo ska granska förlossningsvården
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.