Bohlin: Är kommunikatörer rätt prioritering av en kommun?
40 kommunikatörer och en beredskapshandläggare – är det rätt prioritering av en svensk kommun? Det frågar sig Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, vid sitt besök i Ukraina. ”Det är ingen udd riktad mot kommunikatörer. Det är en viktig yrkesgrupp som alla andra”, säger han till Altinget.
Hans jämförelse mellan att en medelstor svensk kommun kan ha 40 kommunikatörer och samtidigt se det som en satsning att gå från noll till en beredskapshandläggare var ingen attack mot kommunikatörsyrket. Det betonar ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.
– Det är ingen udd riktad mot kommunikatörer. Det är en viktig yrkesgrupp som alla andra. Det jag vill sätta fingret på är att politik är att prioritera, säger han till Altinget.
Jämförelsen kommer från den serie långa twitterinlägg där Carl-Oskar Bohlin berättar om sina intryck vid besöket i Ukraina nyligen tillsammans med försvarsminister Pål Jonson (M). Bland annat möter de två ministrarna borgmätaren i Irpin som berättar om en omfattande evakuering av kommunen, ett möte som gör starkt intryck på Bohlin och får honom att reflektera över den kommunala beredskapen hemma i Sverige.
”Sveriges kommuner får varje år över 100 miljarder i generella statsbidrag. Jag tänker på det kommunala kärnuppdraget och önskar att fler kommunpolitiker också fick hälsa på borgmästaren i Irpin och fundera över vad som verkligen är kommunal kärnverksamhet. I mitt twitterflöde senare samma dag läser jag om en medelstor svensk kommun som har 40 kommunikatörer anställda. Inte sällan brukar kommuner av samma storlek poängtera att man nu minsann har gått från noll till en beredskapshandläggare. Politik handlar om att prioritera.” skriver han.
Tydligt kommunalt ansvar
– Det är balansen det handlar om, vikten av att väga in det säkerhetspolitiska läget, det försämrade omvärldsläget. Arbetet med beredskapen behöver gå snabbare, säger han och fortsätter.
– Det är viktigt kommunalt uppdrag och de har ett tydligt ansvar.
Betyder det att kommunerna inte kan vänta sig mer statliga medel för beredskapsarbetet?
– Kommunerna får ju redan i dag extra medel och man kan söka särskilda medel från MSB. Men grunden är att den fredstida beredskapen är ett kommunalt ansvar.
Det är ändå lätt att uppfatta din jämförelse som en kritik mot att kommunernas satsningar på kommunikatörer. Kan du förstå det?
– Jag hade kunnat ta något annat exempel. Det som exemplifierades var ett uttryck för en kommunal prioritering. Generellt behöver man flytta fram beredskapsarbetet.
Hur skulle du beskriva beredskapsarbetet ute bland kommunerna?
– Det är stor skillnad. Men generellt behöver alla aktörer bli mer framåtlutade.
Men om vi håller oss till kommunerna, finns det något som oroar dig som minister för civilt försvar när du reser i landet?
– Har man en krigsorganisation i kommunen? Har man inte det så behöver man se till att man har det. Säkerställa att man har nödvattenplaner och så vidare. De grupper man som kommun har ansvar för i vardagen, det ansvaret ligger fast i kris och krig. Det gäller att säkerställa omsättningslager med mat och reservkraft för viktiga verksamheter.
– Har man inte arbetat med de här frågorna tillräckligt målmedvetet fram tills nu, då behöver man börja göra det.
Vi befinner oss på en hemlig plats där soldater tränas för kriget. Sveriges försvarsminister Pål Jonson och jag är på plats i Ukraina. Det här är min berättelse, del 1 av 3.
— Carl-Oskar Bohlin (@CarlOskar) June 5, 2023
Temperaturen i sandgropen vi klivit ner i närmar sig 30 grader. De ukrainska knotten är stora som… pic.twitter.com/gKPFflIqi2
Svenskt vatten protesterar mot svenska ordförandeskapets avloppsarbete
Sverige försöker skjuta ner restaureringslag – tunga medlemsländer rasar
