Bud för kolsänkemarknad klart – miljöutskottet vill se fler krediter
EU-parlamentets miljöutskott vill se sex former av kolsänkekrediter i sitt färdigförhandlade bud för hur en negativ utsläppsmarknad ska kunna byggas upp. ”Vi skiljer på äpplen och päron”, säger Liberala gruppens förhandlare Emma Wiesner (C).
Det kommer inte att finnas bara ett certifikat för kolkrediter i EU. Utan sex, om miljöutskottet i EU-parlamentet får som de vill.
– Vi skiljer på äpplen och päron för olika former av sänkor. Det öppnar för att de kan användas på olika sätt. Och de kommer också att beräknas fram på olika sätt, säger Emma Wiesner till Altinget.
Kolkrediter kommer enligt miljöutskottets position att finnas för permanent borttag, koldioxid lagrat i långlivade träprodukter, i jord- och skogsbruk, samt för utsläppsminskningar inom jordbruket. Det senare med separata krediter för koldioxid, metan och lustgas.
– Det är den största revolutionen, fortsätter Wiesner.
Samtidigt undveks en av de större konflikterna i förhandlingen. Nämligen att avgöra var krediterna ska användas. För även om de också fick draghjälp genom att det i praktiken blivit förbjudet att hävda att en produkt är klimatneutral i EU, så bidrar en uppdelning också till att kolkrediterna bättre kan matchas mot motsvarande utsläpp, menar Wiesner.
– Jag hade hoppats att ett fossilt utsläpp inte skulle kunna ”kompenseras” av ett biogent upptag. Där fick vi ingen differentiering, men jag tror att det kommer senare, säger Wiesner.
Den 24 oktober planerar EU-parlamentets miljöutskott att besluta om sin hållning i frågan, men redan nu är kompromisstexten färdigförhandlad mellan den gröna, liberala, socialdemokratiska och kristdemokratiska gruppen.
Genom att EU sätter upp ett ramverk för hur olika kolsänkor ska kunna certifieras, är det samtidigt tänkt att grunden för en större EU-godkänd negativ utsläppsmarknad ska kunna ta fart framöver. Bland annat för att EU ska nå sitt mål om att mer än fördubbla kolsänkan till 500 miljoner ton per år 2050.
Sett till hur förhandlingarna utvecklar sig hos de andra lagstiftarna, är det framför allt uppdelningen av olika kolsänkecertifikat som pekas ut som en av de viktigaste förändringarna av EU-kommissionens förslag hos miljöutskottet. Men Wiesner har samtidigt ett antal andra prioriteringar som hon kommer att arbeta särskilt för att de överlever.
– Det har varit centralt för oss att få in metanet. För om du exempelvis matar kossor med alger för att minska metanutsläppen, så är det svårt att kunna få betalt för den tjänsten. Nu kan detta skapa förutsättningar för betalningsvilja, och det gäller även gödselgashanteringen.
Samtidigt innebär uppdelningen att marknadsförutsättningarna förändras.
Kommer det fortsatt finnas betalningsvilja?
– Jag är övertygad att om man flyger, så kommer det att finnas en vilja att på ett eller annat sätt försöka bidra till att återställa eller plocka bort CO2 ur atmosfären.
Samtidigt är dagens utgångsläge inte det lättaste.
– När vi åker till COP-mötet i Dubai står det i våra resehandlingar att ”EU-parlamentet kompenserar alla flygresor”. Och det är precis det vi inte vill, men ändå använder vi det systemet, säger Wiesner och fortsätter:
– Det blir ett dubbelfel idag. Men det är ett typexempel på att det finns en stor vilja att fortsatt bidra. Men det kan man göra utan att vilseleda konsumenter.
Inte så detaljerat som hon önskat
Samtidigt fick hon inte igenom alla prioriteringar som hon gick ut med inför förhandlingen. Det rör bland annat önskemålet om att redan nu peka ut vilka aktiviteter som skulle kunna kvalificera sig för att skapa ett kolsänkecertifikat.
{{toplink}}
– Det är väldigt många som hör av sig och är oroliga, för att de inte vet om deras produkter kommer att kvala in. Men det är samtidigt inte det avgörande som detta hänger på i slutändan, eftersom det kommer att komma detaljregler om det senare, säger Wiesner, som samtidigt inte givit upp sin önskan inför omröstningen i plenum som planeras den 20 november.
– För jag har också sagt att jag kommer att försöka att få igenom en lista i slutomröstningen, utifrån ett ändringsförslag som kommer från jordbruksutskottet.
Bara det bästa i dag ska kunna kvala in
Däremot sätter lagstiftarna i utskottet ner foten kring vilka ”additionalitetskrav” som ska ställas för att skapa en kolsänkekredit. För där det redan idag finns en sänka på över 200 miljoner ton i unionen, så skulle potentiellt alla de som bidrar till den idag annars kunnat skapa en säljbar kredit, om inte frågan avgjordes.
– Nu blir det så att vi utgår från den ”best practices”-standard på hur exempelvis jordbruk normalt sett bedrivs. Gör du något utöver det så ska du kunna få ett certifikat, säger Wiesner och utvecklar:
– Vi vill ju inte straffa dem som går före, och inte räkna med dem som redan gör insatser idag.
{{toplink}}
Bio-ccs saknar fortsatt plats
Wiesner är samtidigt nöjd över att kraven på att bio-ccs ska kunna skapa en permanent kolsänka inte blev skärpta, utöver de kriterier som gäller i nuvarande IPCC-riktlinjer, samt annan EU-reglering på området.
– Här fanns en hård press från biobränslekritiker i Tyskland och Nederländerna på att det skulle komma in nya krav.
Men samtidigt lämnar miljöutskottet en fråga olöst, som är central för svensk del. Det står nämligen inte klart var en kolsänka via bio-ccs ska bokföras i den gemensamma klimatrapporteringen.
Ett ändringsförslag ser ut att passera som ger EU-kommissionen i uppdrag att ta fram ett förslag för perioden efter 2030. Men för svensk del, där en bio-ccs-satsning redan ska dra igång under denna mandatperiod, innebär den linjen fortsatt osäkerhet för investerare.
Ministerrådet å sin sida har inte satt ner foten i frågan. Allmän inriktning väntas tas vid decembermiljöministermötet.
{{toplink}}
Minskat partistöd för fem av åtta partier
Inför M-stämman: Föreslår skärpning av regler för studieförbunden
