Byggbranschens effektiviseringsplan får svalt mottagande av Busch

Bygg- och anläggningssektorn trycker på för ett styrmedel utifrån de vita certifikat som regeringen tidigare skrotat. Energi- och näringsministern har inte tagit del av branschens uppmaning, men avfärdar initiativet att gå vidare med tidigare förslag.

Regeringens klimathandlingsplan har fått kritik för att ha missat stora delar av samhällsbyggnadssektorn.

Förra veckan presenterade Byggföretagen, tillsammans med bland andra Fossilfritt Sverige, Fastighetsägarna, Sveriges allmännytta och Trafikverket en egen uppdaterad färdplan för hur bygg- och anläggningssektorn ska nå det nationella klimatmålet om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045.  

Till 2045 ska sektorns utsläpp, som i dag uppgår till 22 procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp, vara nere på noll.

{{toplink}}

Men för att nå dit krävs inte bara insatser av de deltagande parterna. Det ställs också krav på politiken. Och ett av de förslag som parterna ställer sig bakom är att regeringen ska gå vidare med det energieffektiviseringsbeting som Energimyndigheten förordat.

I praktiken innebär det att parterna förespråkar ett styrmedel i stil med det som Göran Enander utredde inom Vita certifkat-utredningen.

Ministern inte så sugen

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) ser inte att det är aktuellt att gå vidare med utredningens förslag, men välkomnar samtidigt att parterna trycker på för styrmedel i frågan.

Kan du tänka dig att ompröva ert beslut?

– Vi är väldigt positiva till energieffektivisering. Det är något som också är prioriterat brett generellt sett, i vår budget också, för innevarande år och för kommande år, säger Ebba Busch till Altinget.

Hon betonar samtidigt att hon inte satt sig in i Fossilfritt Sverige-förslagen som lagts fram.

– Det som vi sade nej till och som också har sågats i flera omgångar tidigare, det kommer vi inte att återuppliva. Har de hittat en annan modell för att premiera energieffektivisering, då är jag väldigt lyhörd inför det så klart, det är en prioriterad fråga.

Flera möjliga spår

Pressen på att öka energieffektiviseringsåtgärderna de kommande åren är stora. Bland annat till följd av det reviderade energieffektiviseringsdirektivet, samt till följd av energiprestandadirektivet för byggnader.

Bland de inblandade parterna i färdplanen trycks det också på att det finns fler vägar att gå framåt utöver kvotplikterna.

– Vi inleder mer än gärna en diskussion med regeringen om hur energieffektivisering kan stimuleras via skatte- och redovisningssystemen, säger Rikard Silverfur hos Fastighetsägarna, som påpekar att organisationens medlemmar inte kan ta del av de skattelättnader som exempelvis ROT-avdraget medger.

– Vi vill gärna ha en morot. Exempelvis att man kan få rabatterad fastighetsavgift under ett antal år, kanske tio, om man genomfört energieffektiviseringsåtgärder, säger Björn Berggren på Sveriges allmännytta till Altinget.

Fastighetsägarna och Sveriges allmännytta, som båda undertecknat planen, har samtidigt tidigare rest flera frågetecken till kvotpliktsmodellen i sig när frågan utretts. Att de nu ställer sig bakom förslaget får samtidigt ses som en del i ett kompromissarbete.

– Vi har inte stängt dörren för ett energieffektiviseringsbeting eller ett marknadsbaserat auktioneringssystem som Fossilfritt Sverige tidigare lagt fram. Det bör påpekas att det Energimyndigheten föreslår är att författningsförslag tas fram. Det är högst välkommet och först då vi kan utvärdera förslaget, säger Rikard Silverfur. 

Störst potential kortsiktig i annan sektor

Ingen av de aktuella sektorerna i färdplanen pekas dock ut att ha störst potential att kunna vidta effektiviseringsåtgärder. Utan den sektor som anses särskilt aktuell för att träffas av ett energieffektiviseringsstyrmedel är småhusen. De står för störst andel av de 15 terrawattimmar i teknoekonomisk potential till 2030 som Energimyndigheten identifierat.

Villaägarnas Jonathan Lindgren, vars branschorganisation har varit en av de främsta kritikerna till Vita certifikaten, ser också han gärna fler styrmedel för att stimulera energieffektivisering för att möte betingen som väntar på EU-nivå.

Men han vill inte se att ”effektivisering forceras fram”, vilket han menar att ett kvotpliktsystem hade inneburit. 

– Det talas ju om 16 procent som ska fixas till 2030, och som också regeringen också har initiativet att designa på det sätt som man finner det lämpligt, när de kan fråga sig ”vilka morötter som kan vara aktuella”, säger Lindgren till Altinget och fortsätter:

– Det finns flera tänkbara lösningar, så länge de är morötter. Men vi har inte givit oss in i diskussionen av vilka åtgärder som skulle kunna aktuella. Men vi har exempelvis tryckt på att ROT skulle kunna samlas upp över fem år. Det finns en verktygslåda där att ta i.

Beslutskedja: Vita certifikat

8/10
2021
12/10
2021
4/10
2022
20/12
2022
1/1
2023
5/1
2023
10/1
2023
8/2
2023
21/12
2023
28/2
2024

, ,

Forrige artikel Oppositionen skeptiska till snabbspår för vräkning av hyresgäster Oppositionen skeptiska till snabbspår för vräkning av hyresgäster Næste artikel MSB synar hur myndigheterna samarbetar vid kaos MSB synar hur myndigheterna samarbetar vid kaos
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.