Oppositionen skeptiska till snabbspår för vräkning av hyresgäster

Regeringen vill skynda på införandet av den nya lagen om vräkning av hyresgäster som begår brott. Samtliga oppositionspartier är dock kritiska till regeringens iver. ”Ska användas med försiktighet”, säger Jennie Nilsson (S). 

Samtliga oppositionspartier är tveksamma till att skynda på införandet av den nya lag som ska göra det enklare att vräka hyresgäster som begår brott. 

– Jag tycker att det ska finnas möjlighet för snabbspår och för att kunna agera snabbare i vissa lägen. Men det ska ju användas med försiktighet, inte för att regeringen ska kunna låtsas att man är handlingskraftig, säger Jennie Nilsson, bostadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, till Altinget. 

Lagrådsremissen som regeringen presenterade i förra veckan innebär att ett hyresavtal kan sägas upp om hyresgästen eller någon som hyresgästen ansvarar för, exempelvis ett barn, begår brott som ”försämrar närmiljön”. Samtidigt ska hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten i huset man bor i skärpas.

Utredaren Thomas Edling föreslog att lagen skulle träda i kraft vid årsskiftet, den 1 januari 2025. Men regeringen vill snabba på införandet och ha lagen på plats redan i år, den sista maj. Regeringen gav i förra veckan inte något svar på om man kommer att behöva begära förkortad motionstid. Men justitieminister Gunnar Strömmer bedömer att det kommer att finnas den tid som behövs. 

MP och C tveksamma

Miljöpartiets bostadspolitiska talesperson, Katarina Luhr, tycker att det är viktigt regeringen ser till att både lagråd och riksdag har tillräckligt med tid till beredning för att förslaget ska landa rätt. 

– Det finns ingen generell mening med att dra ut på ärenden. Men att förkorta tiden för experter och politiker, så att man inte får samma tid att ta ställning till ganska viktiga förslag, är ett stort problem, säger hon till Altinget. 

Hon tror också att de aktörer som ska arbeta med lagstiftningen kan komma att behöva tid att sätta sig in i den nya lagstiftningen och att ställa om. 

Både Jennie Nilsson och Katarina Luhr konstaterar att i det fall som lagrådet inte har några invändningar och förslaget i sig inte ger upphov till några större oklarheter finns möjlighet att få till lagen till i maj så som regeringen önskar. Men det beror till stor del på vilket utlåtandet som lagrådet landar i. 

Alireza Akhondi, bostadspolitisk talesperson för Centerpartiet, poängterar att det inte är första gången som regeringen vill att beredningen ska gå fortare än praxis. 

– Det förfarandet ägnar sig regeringen åt på flera områden. De fick ju kritik när det kommer till visitationzonerna för just det här förfarandet. Jag tycker faktiskt att regeringen ska hörsamma signaler att man inte kan forcera fram saker. Det är ingenting som vi är positiva till, säger han. 

Regeringen menar att det finns anledning att gå snabbt fram för att hindra brottsutvecklingen. Hur ser du på det argumentet? 

– Jag känner nog inte en enda politiker oavsett kulör som inte vill stoppa brottsvågen. Men skiljelinjerna uppstår i hur mycket av de rättsstatliga principerna vi ska kasta över bord i vår jakt på brottslingar. Och jag som liberal tycker att man ska värna de rättsstatliga principerna. Det är det som har byggt vår samhälle starkt, säger Alireza Akhondi. 

Vass kritik från V

Vänsterpartiet är också kritiska till att regeringen valt att frångå beredningskravet för ärenden, som exempelvis vid införandet av visitationszoner. De är också skarpt kritiska till förslaget i sig där de menar att regeringen inte tagit till sig av den kritik som bland annat Barnombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen och socialtjänsten lyft om riskerna för att barn kan drabbas.

”Istället fortsätter regeringen upprepa sina förslag utan hänsyn till någon annan än de som redan höll med”, skriver partiets bostadspolitiska talesperson Malcolm Momodou Jallow (V) i ett mejl till Altinget.

Men han konstaterar samtidigt att om regeringen inte tänker ta till sig av någon kritik behövs inte heller några ”långa krångliga beredningstider”. 

S-utredning i grunden

Socialdemokraterna, som tillsatte utredningen som ligger till grund för förslaget, har ännu inte tagit ställning till det som presenterats. Men de är generellt positiva till utredningens inriktning att införa åtgärder som kan bidra till tryggare bostadsområden. 

Jennie Nilsson (S) ser goda möjligheter att komma fram till ett förslag som de kan ställa sig bakom. Samtidigt menar hon också att det rör sig om ”extremt komplexa gränsdragningar” som gör att Lagrådets yttrande kommer att väga tungt, speciellt när det gäller barnrättsperspektivet. 

Miljöpartiet och Centerpartiet har inte heller satt ner foten i frågan. Men Katarina Luhr (MP) och Alireza Akhondi (C) är mer tveksamma till att ställa sig bakom förslaget. Särskilt är man kritiska till delen som innebär utökade möjligheter till uppsägningar när barn begår brott och att förslaget skulle kunna få som effekt att oskyldiga barn i hushållet kan drabbas vid en uppsägning.  

{{toplink}}

Beslutskedja: Uppsägning av hyresgäster som begått brott

7/7
2022
7/3
2023
1/9
2023
1/9
2023
5/9
2023
4/10
2023
24/10
2023
5/12
2023
16/1
2024
16/1
2024
23/1
2024
22/2
2024
27/2
2024
21/3
2024
25/3
2024
8/4
2024
14/5
2024
21/5
2024
22/5
2024

Forrige artikel Osäkert läge inför restaureringsomröstning – EPP hoppar av i sista stund Osäkert läge inför restaureringsomröstning – EPP hoppar av i sista stund Næste artikel Byggbranschens effektiviseringsplan får svalt mottagande av Busch Byggbranschens effektiviseringsplan får svalt mottagande av Busch
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.