C och M: ”Regeringen saknar plan B för gotländska cementen”

Naturskyddsföreningen kan sätta käppar i hjulet för Cementa genom att överklaga tillståndet. Regeringens beredskap för att hantera en sådan situation övertygar inte oppositionen. "Jag tycker att det står klart att det inte finns något riktig plan B hos regeringen." säger Lars Hjälmered (M).

Trots att tillståndet för Heidelberg Cement-koncernens gotländska filial löper ut på söndag kommer det inte att fattas något beslut om att bolaget får ett ytterligare tillstånd under torsdagens regeringssammanträde. Det stod klart under veckans utfrågning i miljö- och jordbruksutskottet.

Moderaternas Lars Hjälmered, som deltog i utfrågningen av miljöministerns statssekreterare Annika Jacobson (MP), oroas dock inte av just det. Han förväntar sig att det kommer ett godkännandebeslut innan mitten av november, bland annat för att bolaget själva angett att de kan lagerhålla fram tills dess.

Det som däremot oroar M:s näringspolitiska talesperson är vad som sker i det fall som godkännandet stöter på patrull i Högsta förvaltningsdomstolen, genom att domstolen beslutar att tillståndet ska ställas in, inhiberas, tills dess att ärendet avgjorts rättsligen.

– Jag tycker att det står klart att det inte finns något riktig plan B hos regeringen. Det kan ju antingen vara så att de inte har en ordentlig plan. Eller att de har en plan, men väljer att inte berätta om den för riksdagen. Båda sakerna är lika allvarliga, säger Hjälmered till Altinget, och får medhåll av bland andra Centerns Rickard Nordin. 

Gardfjell: Vad kan de göra mer?

Miljöpartisten Maria Gardfjell anser å sin sida att partikollegan och statssekreteraren Annika Jacobson svarade upp väl på oppositionens frågor. Bland annat genom att lägga fram de åtgärder som de vidtagit för att exempelvis möjliggöra import av cement, genom att ge forskningsinstitutet Rise tydligare möjligheter att typgodkänna andra ingredienser i cementblandningar.

– Regeringen kan ju exempelvis inte att själv importera som marknadsaktör, det hoppas och tror jag inte att någon kan förvänta sig, säger Gardfjell till Altinget.

Lars Hjälmered håller med om att det finns gränser:

– Jag säger inte att de inte gör någonting. Jag kan notera att de givit flera uppdrag till myndigheter och att de tittar på alternativa byggmaterial. Men det är på en längre sikt. Det man har att potentiellt hantera är ett scenario där det blir tvärstopp. Vad är juridiskt och praktiskt möjligt att göra då?

M: Länsstyrelsen kan styras

Han pekar bland annat på att Cementa vid en inhibering behöver få ett leveransavtal med en annan kalkbrytare i området, Nordkalk, godkänt av länsstyrelsen.
– Vi frågade om de kommer att titta på om de kan gå in i processerna på ett eller annat sätt? Det handlar ju inte som i övrig politiskt påverkan, utan om något som deras egna myndigheter gör. Men då blev svaret att det ”tänker vi inte göra”, säger Hjälmered.
Ska vi inte lita på att myndigheterna gör sitt jobb?
– Jo, det ska man göra. Men samtidigt säger länsstyrelsen själva att de agerar på regeringens uppdrag och uppmaning.

Inte heller Centerns Rickard Nordin vill gå in på vad han förväntat sig.
– Jag tror inte att det i min roll som lagstiftare är passande eller är förväntat att jag ska veta eller säga det. Men lite bättre förberedelse hade behövts.

Håller grunden för lagen?

En av de omdiskuterade grunderna för att tillståndsprocessen kan stöta på patrull är att argumentet om ”cementkris” som används för att kunna utnyttja ett undantag i MKB-direktivet har ifrågasatts av remissinstanserna.
Detta eftersom det sedan den uppkomna situationen i somras bland annat har förberetts nya leverantörsavtal av cement, respektive kalksten, av både köpare till Cementa och bolaget själva.

Bolaget själva köper inte den här formen av invändningar från remissinstanserna i sitt kompletterande svar till regeringen. Cementa får också medhåll, till viss del, av Lars Hjälmered.

– Jag tycker att det är fortsatt väldigt allvarligt, helt enkelt för att vi är i ett läge där det ganska snabbt kan gå från ett teoretiskt resonemang om ransonering till en verklig situation vid en inhibition. Då betyder det att de inte får en förlängning. Då är vi samtidigt kortsiktigt i läget att de mindre – men ändå kompletterande lösningarna som Cementa tittat på – med leverans från Nordkalk, inte är rättsligt lösta. När man lägger ihop dessa sammantaget, så kan man inte blåsa faran över.

Men att prata om att 300 000 jobb hänger löst var kanske lite väl…?
– Nej. Och det måste man också fråga sig, man kan ju inte säga att varje byggarbetare blir av med jobbet. Det var ju oseriöst att påpeka något sådant, självklart.

V: Regeringen måste sluta svansa efter Cementa

Inte heller Vänsterpartiets Elin Segerlind övertygas av den plan som regeringen presenterade. Samtidigt är hon överlag inte imponerad av regeringens agerande i ärendet.
– Nej, jag är ju inte det. Man får ju säga att de svansat efter, samtidigt som de nu vill rättfärdiga varför de har gjort som de gjort. De lyfter att de inte har tänkt att detta ska bli en återkommande situation, utan det motiveras av att ”vi gjorde detta för att vi upplevde att det fanns en kris”.

Men nu måste det ställas ordentliga krav på att Cementa ska kliva fram och göra sitt, med vettiga ansökningar härifrån och framåt, fortsätter Elin Segerlind.
– Det måste finnas en gedigen analys av effekterna av det som de håller på med. Vi kan inte ta beslut härifrån och framåt, hur länge som helst, utifrån att ”det kan komma en cementkris”. Det argumentet håller bara en gång. Där tycker jag att regeringen är för svag, av det jag har uppfattat. Man behöver vara tydligare med att de inte kan komma undan med det här, hur många gånger som helst.

Liknande tongångar förs också fram till viss del av Maria Gardfjell.
– Regeringen tog ansvar och bidrog till att förhindra de negativa samhällskonsekvenser som förestod. Vad som tydliggjordes är att det nu framför allt är bolaget som behöver göra mer, säger Maria Gardfjell.

Beslutskedja: Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

3/6
2021
19/8
2021
30/8
2021
3/9
2021
3/9
2021
7/9
2021
7/9
2021
7/9
2021
9/9
2021
13/9
2021
14/9
2021
30/9
2021
30/9
2021
12/10
2021
14/10
2021
19/10
2021
28/10
2021
11/11
2021
18/11
2021

Forrige artikel Annika Strandhäll (S) om suicid: ”Min sambo var ett typfall” Annika Strandhäll (S) om suicid: ”Min sambo var ett typfall” Næste artikel Hallå där Pelle Sunvisson – tolk och förhandlare på SAC:s nystartade byggsyndikat Hallå där Pelle Sunvisson – tolk och förhandlare på SAC:s nystartade byggsyndikat
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.