C: Regeringen äventyrar den akademiska friheten

Det är obegripligt att samma regering som säger sig värna den akademiska friheten väljer att förkorta mandatperioden till universitetens styrelser. Att regeringen dessutom vägrar att lägga korten på bordet och berätta varför de gör förändringen gör allt ännu underligare, skriver Anders Ådahl (C).

Flera medier rapporterar om hur regeringen mer än halverar mandatperioden för styrelserna för Sveriges universitet och högskolor. Man går från tre år långa mandat till 17 månader.

Dels riskeras kontinuiteten när förutsättningarna för styrelserna att driva och leda lärosätena försämras, något som även Sveriges universitet- och högskoleförbund påpekat.

Dels äventyras den akademiska friheten när regeringen med politisk klåfingrighet bereder vägen för att styrande funktioner i den offentliga förvaltningen tillsätts med personer som är ”politiska” eller färgade. Akademin måste som oberoende och fri röst stå fri från kortsiktighet och detaljstyrning.

Det är dessutom anmärkningsvärt att regeringen genomför denna ändring helt utan förvarning och med så kort varsel. Ingen insyn har getts i hur frågan har beretts. 

Hotar kvalitén

Lärosätenas styrelser har det yttersta ansvaret och makten över lärosätet. Styrelserna fattar stora och principiellt viktiga beslut. Beslut som ofta är omfattande och löper över flera år, inte sällan årtionden. Att sitta i en universitetsstyrelse tar tid då organisationerna är stora och komplexa.

Att som extern ledamot sätta sig in i och ta sig an ett så pass omfattande uppdrag är inte något som görs på 17 månader. Det tar tid att genomföra förändringar på ett lärosäte.

Att regeringen nu kortar mandatperioden för ledamöter kommer riskera kvalitén för styrelsearbetet. Exempelvis kan det ske byten i styrelsen under en rekryteringsprocess för en ny rektor, en process som kräver ledamöter som är insatta i lärosätets förutsättningar och verksamhet, det blir man inte på 17 månader.

Helt obegripligt

Att samma regering som säger sig värna den akademiska friheten väljer att förkorta mandatperioden till universitetsstyrelser är helt obegripligt. Utöver att det försämrar styrelsens förmåga att leda lärosätet så slår det sönder del av den praxis som tidigare skyddat den fria akademin. Det finns redan i dag exempel på länder där regeringen utövar större inflytande över lärosätena vilket kraftigt äventyrar den akademiska friheten, Ungern är ett exempel. Vi ser med oro på att de förändringar som regeringen nu genomför i längden kan leda till liknande situationer.

Regeringens skäl för förändringen kan inte heller lugna någon. Enligt rektorn på Umeå universitet ska det röra sig om en vilja att snabbare få in personer med säkerhetspolitisk kompetens i universitetens styrelser.

Samtidigt meddelar utbildningsminister Mats Persson att det i stället skulle röra sig om en ambition att förhindra att svenska patent försvinner utomlands. Vad det faktiskt är för argument som ligger bakom denna försämring för universitetens förutsättningar är det fortfarande ingen som vet.

Att regeringen dessutom vägrar att lägga korten på bordet och berätta varför de gör förändringen gör allt ännu underligare.

Friheten ska öka

För Centerpartiet är den akademiska friheten central. Vi ser den som en förutsättning inte bara för våra fria samhällen utan likväl som en grundpelare i kunskapsnationen Sverige. Vi vill därför att den akademiska friheten ökar med större autonomi för högre utbildning och en grundlagsfäst akademisk frihet.

Regeringens och utbildningsministerns klåfingrighet är kanske det yttersta beviset på varför vi måste skydda akademin från sådan kortsiktighet och politisk påverkan.

Forrige artikel Ge staten och svenska skattebetalare bättre avkastning på sina tillgångar Ge staten och svenska skattebetalare bättre avkastning på sina tillgångar Næste artikel Nordisk forskning kan underlätta omställningen Nordisk forskning kan underlätta omställningen
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.