Civilsamhällets nödrop efter AF-reformen: ”Många far illa”
Reformeringen av Arbetsförmedlingen (AF) har försämrat för dem som står långt från arbetsmarknaden, till exempel utrikes födda och funktionsnedsatta, enligt en färsk rapport från Nod. En majoritet av de svarande civilsamhällesorganisationernas uppger att deras möjligheter att bidra drastiskt har försämrats.
Det är Nod – Nationellt organ för dialog med civilsamhället, som i en enkät har fått svar från 23 organisationer i det civila samhället.
Får inte hjälp
En av de svarande organisationerna är Skyddsvärnet.
– Det är så många som far illa. De får inte rätt insats, eller så får de ingen insats alls. Vi har sett människor som får återfall i psykisk ohälsa, självskadebeteenden eller depression av att bara vänta, säger Nilla Helgesson, vd för Skyddsvärnet till Altinget.
Reformeringen av AF var en del av januariavtalet som slöts av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet 2019.
Fristående aktörer
Överenskommelsen gav AF fortsatt myndighetsansvar för arbetsmarknadspolitiken. Men ett nytt system skulle låta fristående aktörer svara för mer av det operativa arbetet.
Några av de punkter som framgår av lägesbilden:
- Reformerna har gjort att färre får lönebidragsanställningar, arbetsträning eller förstärkt arbetsträning.
- I stor utsträckning menar de svarande att detta beror på kundval Rusta och matcha (Krom). Det ersatte en tidigare Stöd och matchning (Stom). Krom har en mer resultatinriktad ersättningsmodell, vilket gör det svårare när målgruppen står långt från arbetsmarknaden. Under Stom fanns det personal som skötte bedömningen, men nu görs det via ett automatiserat verktyg.
- Minskad personalstyrka på AF och avveckling av lokalkontor gör att målgruppen hamnar mellan stolarna. De har svårt att nå personal på AF.
- Privata aktörer som vinner upphandlingar i Krom kommer senare till civilsamhällesaktörer och ber dem ordna gratis praktikplatser med mera. Någon ersättning erbjuds inte.
– Personerna i våra målgrupper behöver långa och omfattande insatser. Krom är ofta mindre insatser, som ibland bara är 30 minuter per vecka. Våra insatser utgår från helheten, från individen, säger Nilla Helgesson.
Krom pekas ut
Veronika Sandmon, projektledare på Nod, känner igen beskrivningen av att något hände i och med att Krom infördes.
– I de svar vi fick in till lägesbilden var det flera som lyfte just Krom som en bidragande del till försämringarna. De uppgav till exempel att det varit svårt för civilsamhällesaktörer att vara med i upphandlingar. Och att deras målgrupper står för långt bort från arbetsmarknaden för att de insatser som Krom erbjuder ska kunna hjälpa dem in på arbetsmarknaden, säger hon till Altinget.
– Enligt svaren har Arbetsförmedlingen dessutom dragit ned på både arbetsträning och förstärkt arbetsträning – något som många civilsamhällesorganisationer hjälper till med, fortsätter hon.
Stora aktörer
Bland de stora civilsamhällesaktörer som haft kritiska synpunkter finns också Riksidrottsförbundet/Sisu Idrottsutbildarna, Erikshjälpen second hand, Skoopi och Svenska kyrkan.
Studieförbunden uppger att de har haft svårare att få ersättning för sina insatser men kopplar inte detta så tydligt till reformen.
Vill se förändringar
Så vad vill de se för förändringar? Nilla Helgesson:
– På kort sikt: avsluta inte pågående insatser där människor inte får något annat i stället. Som det är nu får de beskedet ”Gå hem och vänta tills vi kommer med något nytt”.
– Sedan erbjuder vi tre sorters insatser som ger resultat: arbetsträning, förstärkt arbetsträning och personligt biträde. Just de insatser som nu knappast används längre.
Altinget har sökt arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) för en kommentar.
Uppdaterat: Arbetsförmedlingens överdirektör Lars Lööw bemöter kritiken här.
{{toplink}}
Tvistelösning för hyresmarknaden får grönt ljus
Överblick: Sänkt skatt på bensin och kritiserad friskola tvingas stänga
