Tvistelösning för hyresmarknaden får grönt ljus

En majoritet av riksdagens partier ställer sig bakom förslaget om ett oberoende tvistlösningsförfarande för tvister om de årliga hyresändringarna på den privata marknaden. Därmed väntas den bli verklighet. 

Förslaget om ett oberoende tvistlösningsförfarande för tvister om de årliga hyresändringarna väntas få grönt ljus.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet säger till Altinget att de kommer att ställa sig bakom den tidigare regeringens proposition som just nu ligger på civilutskottets bord. Därmed väntas propositionen få majoritet i riksdagen. 

– Ja, den står vi bakom. Vi tror att det är en viktig detalj för att få ett smidigare förfarandesätt, säger Moderaternas bostadspolitiska talesperson David Josefsson (M) till Altinget. 

I utredningens remissrunda har både Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen ställt sig positiva. 

– De förhandlande parterna är överens och då finns det ingen anledning för oss att inte rösta för det, säger Miljöpartiets, tills nyligen, bostadspolitiska talesperson Jan Riise.

Rest av Januariavtalet

Förslaget, som den socialdemokratiska regeringen lade fram i riksdagen i juli, är en följd av punkt 44 i Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Punkten där också fri hyressättning ingick och som var avgörande för Stefan Löfven att bilda regering 2019. 

Förslaget innebär att det införs ett oberoende tvistlösningsförfarande för tvister om de årliga hyresändringarna på den privata hyresmarknaden, likt den lösning som sen tidigare finns på den allmännyttiga hyresmarknaden. Om parterna inte kommer överens kommer hyresnämnden utse en särskild skiljeman att pröva tvisten.

Syftet är att göra hyresförhandlingarna mer effektiva, att minska de retroaktiva hyreshöjningarna och att minska riskerna för tvister mellan värdar och enskilda hyresgäster.

Vänsterpartiet tveksamma

Vänsterpartiet framför i en följdmotion att de ställer sig bakom en lagstadgad tviste­lösning. Men de vill att lösningen begränsas till medling i processen och inte innehåller någon ny norm för hyressättningen, vilket de menar blir risken om propositionen går igenom.

De vill också att tvistlösningsförfarandet i första hand ska arrangeras av parterna själva genom frivilliga avtal för att inte undergräva förhandlingsmodellen och parternas ställning. 

Kritik från C och L

Den tidigare regeringen fick förra året kritik från Centerpartiet och Liberalerna för att ha ändrat i utredningsdirektiven till utredningen som ligger till grund för propositionen. Vilket bland annat Expressen rapporterat om. 

Ändringen som gjorts ska ha fått effekten att tvisteförfarandet inte blir tvingande med lag utan endast gäller om parterna avtalat om det. I propositionen som nu lagts fram är det detta som föreslås. 

Centerpartiets bostadspolitiska talesperson Alireza Akhondi säger till Altinget att man inte ännu tagit ställning till förslaget. 

– Jag har inte satt mig in detaljerna, så jag har ingen egentlig kommentar till det. Spontant kan jag tycka att det finns positiva delar. Men djävulen sitter i detaljerna, säger han. 

Ni har tidigare varit kritiska till att tvistelösningen kräver att parterna har avtalat om att ingå i den. Den formuleringen finns nu i propositionen. Kommer ni ändå att ställa er positiva till förslaget?

– Det är just en av de sakerna som kräver en djupare analys.

Centerpartiets ställningstagande väntas dock inte påverka utfallet då Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna bildar en egen majoritet. 

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Beslutskedja: Ett oberoende tvistlösningsförfarande för kollektiva hyrestvister

15/10
2021
12/7
2022
27/10
2022
17/11
2022
22/11
2022
24/11
2022
10/1
2023
19/9
2023
19/12
2023
23/1
2024
29/2
2024
12/3
2024

Forrige artikel Kinnunen (SD):  Jag ansvarar för partiets klimatpolitik Kinnunen (SD): Jag ansvarar för partiets klimatpolitik Næste artikel Civilsamhällets nödrop efter AF-reformen: ”Många far illa” Civilsamhällets nödrop efter AF-reformen: ”Många far illa”
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.