Dåden i Bryssel: Terrorhoten kan driva på för striktare migrationsåtgärder

Attentatet mot svenskar i Bryssel på måndagskvällen har åter satt kampen mot terrorism högt på EU:s dagordning – men kan även komma att driva på förhandlingarna om en gemensam och mer effektiv migrationspolitik.

BRYSSEL. Efter måndagskvällens terrordåd i Bryssel – då två svenskar sköts till döds på öppen gata – är terrorhotet i EU återigen i topp på unionens dagordning.

I hård konkurrens från andra brännande frågor – som kriget i Ukraina och nu senast den eskalerande våldsutvecklingen på Västbanken efter Hamas attack mot Israel – tas ämnet nu upp på högsta ort.

När EU:s stats- och regeringschefer på tisdagskvällen via videolänk träffades på ett extrainsatt toppmöte för att diskutera våldsutvecklingen på Västbanken, skulle attentatet med största sannolikhet komma upp för diskussion sade statsminister Ulf Kristersson (M) till Altinget på en pressträff på tisdagen.

För statsministern är den gemensamma slutsatsen mellan länderna i sammanhanget klar: Europas gränser måste skyddas.

Kristersson pekade på uppgifter om att det misstänkte gärningsmannen, som på tisdagsförmiddagen avled efter skott från belgisk polis i samband med gripandet, fått avslag på sin asylansökan i Belgien men hållit sig kvar i landet.

– Vi måste ha koll på vilka människor som är i Sverige och att de är i Sverige på laglig grund. Är de inte här lagligt så ska de lämna landet. Både Sverige och EU måste ha bättre koll på våra gränser. Farliga människor för andra, som inte är svenska medborgare, ska lämna Sverige omedelbart, sade Kristersson. {{toplink}}

Attentat i Frankrike

Statsministern lär få uppbackning från andra EU-ledare.

Dådet i Bryssel kommer bara dagar efter att en lärare i staden Arras i norra Frankrike knivskurits till döds av en före detta elev med ryskt ursprung som, liksom den misstänkte gärningsmannen i Bryssel, ska ha radikaliserats och ha ropat ”Allahu Akbar” när han skred till verket.

Den franska regeringen vill nu snabba på utvisningen av närmare 200 radikaliserade personer som befinner sig olagligt i landet – även om det i vissa fall kan strida mot Europadomstolens rättspraxis om att inte utvisa människor till länder där de riskerar tortyr.

Återvändande prio

Ulf Kristerssons fokus på återvändande är inte nytt. Ett mer effektivt återvändande – av alla irreguljära migranter – var en hjärtefråga för den svenska regeringen under EU-ordförandeskapet i våras och backades då upp av förslag från EU-kommissionen på nya åtgärder för att stärka EU:s yttre gränser och snabba på återvändandet av migranter som fått avslag på sin asylansökan.

Att starka kopplingar nu görs mellan terrorhoten och återvändandepolitiken – trots att det generellt inte finns något givet likhetstecken mellan irreguljära migranter och terrorister – ger en fingervisning om hur de senaste terrordåden kan komma att påverka migrationsdiskussionen inom EU framöver. 

Förhandlingar om migrationspakten

Parallellt pågår också förhandlingar inom EU om en ny gemensam asyl- och migrationspolitik.

På torsdag träffas EU:s inrikesministrar i Luxemburg där man bland annat ska diskutera framstegen kring att enas kring den så kallade migrationspakten – där det nu brinner i knutarna om man vill nå i mål innan EU-valet nästa år.

Måndagens attentat kan mycket väl driva på viljan bland medlemsländerna att till slut få ett regelverk på plats.

Forrige artikel Skada på kabel mellan Sverige och Estland Skada på kabel mellan Sverige och Estland Næste artikel Upprustad malmbana centralt i Hasslers transportförslag Upprustad malmbana centralt i Hasslers transportförslag
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.