Dags för ett nationellt cykelmål
Sverige bör införa ett nationellt cykelmål. Det skulle komplettera de övergripande klimatmålen i transportsektorn, skriver företrädare för Cykelcentrum och 2030-sekretariatet.
Af Anna Niska, Cykelcentrum och Maria Sternström, 2030-sekretariatet
Forskningsledare/föreståndare på Cykelcentrum respektive mobilitetsansvarig på 2030-sekretariatet
2030 ska klimatpåverkan från Sveriges transportsektor ha minskat med 70 procent jämfört med 2010 – vi ska nå en ”fossilfri fordonsflotta”. Då kan Sverige bli en förebild för andra länders omställning, precis den roll ett litet och ambitiöst land bör ha. Men för att det ska fungera måste tre kriterier vara uppfyllda:
- Förståelse för helheten. Världen ska, utöver klimatkrisen, också nå de andra globala hållbarhetsmålen till 2030. En stor utmaning är den allt sämre folkhälsan, bland annat till följd av föroreningar och livsstilsrelaterade sjukdomar. När vi hittar synergier mellan utmaningar och undviker målkonflikter, ökar vår relevans som föregångsland.
- Förutsättningar på andra håll. För att andra länder ska kunna lära av Sverige krävs att vi genomför omställningen på ett sätt som många andra länder kan ta efter.
- Kostnadseffektivitet. Vi står inför ekonomiska utmaningar och hushållens kostnader ökar, både i Sverige och globalt. Därför måste omställningen kunna rymmas också i en mer ansträngd hushålls- och statskassa.
Utvecklingen står och stampar
Ökad cykling är en viktig del av svaret. Enligt den senaste nationella resvaneundersökningen före pandemin utförs ungefär hälften av alla resor med bil, en femtedel med kollektivtrafik och drygt var tionde resa med cykel och gång. Totalt sett har utvecklingen stått och stampat i 15 år. När allt fler cyklar så minskar transporternas klimatpåverkan, luftkvaliteten och folkhälsan förbättras, och utrymme frigörs i våra städer.
Det är därför bekymmersamt att cyklandet minskar för barn och unga. Samtidigt finns en stor potential för omställning då 35 procent av huvudresorna upp till 10 kilometer i dag sker med bil.
Vi vet av erfarenhet att en tydlig målbild underlättar och påskyndar arbetet, men Sverige saknar mål för ökad cykling. Det närmaste vi kommer är regeringens så kallade GCK-mål från april 2018: ”Andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst en fjärdedel år 2025, uttryckt i personkilometer, i riktning mot att på sikt fördubbla andelen för gång-, cykel- och kollektivtrafik”.
Fördelningen mellan transportslagen nämns inte, trots dess stora betydelse för både för folkhälsan och klimatet.
Var femte resa med cykel 2030
Cyklandet ska år 2030 stå för 20 procent av det totala antalet resor och fördubblas till 2035. Det föreslår vi som nationellt mål, samma som statliga VTI:s utredning kommit fram till. Vi vill, liksom VTI, lägga ett särskilt fokus på barn i grundskoleåldern, där cykling till 2030 bör bli det vanligaste sättet att förflytta sig.
Målet ska uppfyllas utan att andelen gång- och kollektivtrafikresande minskar. Det är när cykeln ersätter bilen som vi får de största positiva effekterna. När cykeln kan kombineras med klimatsmart kollektivtrafik får vi hållbar mobilitet. Dessutom, när fler kan avstå egen bil till förmån för cykeln blir vinsterna som störst för hushållsekonomin – trots att cykeln är ett billigt färdmedel, är det idag de med lägst inkomster som cyklar minst.
Partierna bör kunna enas i frågan
Med ett nationellt cykelmål får Trafikverket, andra nationella myndigheter och Sveriges regioner en tydlig målbild för sitt arbete. Landets kommuner kan planera sin infrastruktur och utnyttja att cykeln är så yteffektiv. Hushåll kan med tillförsikt investera i bättre cyklar, arbetsgivare ta fram cykelpaket som löneförmåner.
Sju av riksdagens åtta partier står bakom 2030-klimatmålet för transportsektorn. De bör kunna enas om att målet ska uppnås kostnadseffektivt, med synergieffekter med andra mål och på ett sätt som andra länder kan och vill ta efter. De bör kunna enas om ett cykelmål för Sverige.
De vill skolan väl, men gör den till slagträ och strategi
MP: En miljard till civilsamhället för att stärka demokratin och integrationen
