Danmark halkar efter igen – se könsfördelningen i nordiska regeringar här

I Danmark är mindre än en tredjedel av regeringen kvinnor. Det gör att landet sticker ut jämfört med Sverige som har allra flest kvinnliga ministrar, men också Norge och Finland som båda har en jämn könsfördelning.

I förra veckan genomfördes en ministerrockad i Danmark då statsminister Mette Frederiksen (S) presenterade tre nygamla namn i sin regering efter att Nick Hækkerup (S) avsagt sig uppdraget som justitieminister för att ta över som direktör för Danmarks Bryggeriförening, rapporterar Altinget.dk.

{{toplink}}

Ny justitieminister är Mattias Tesfaye (S) som tidigare var utlännings- och integrationsminister. Den posten tas över av tidigare inrikes- och bostadsminister Kaare Dybvad (S) som i sin tur ersätts av Christian Rabjerg Madsen (S) som kliver in i regeringen.

I Danmark innehas alltså fortsatt 14 av 20 ministerposter av manliga politiker, vilket innebär att mindre än en tredjedel av regeringen är kvinnor. Danmark ligger tydligt efter andra regeringar i Norden som har en nästintill helt jämn fördelning mellan könen.

Till skillnad från Stefan Löfvens sista regering då hälften av ministrarna var kvinnor har Sveriges nuvarande regering, med Magdalena Andersson som landets första kvinnliga statsminister, en viss övervikt av kvinnor. Med 12 kvinnor som ministrar har Sverige flest av alla de nordiska länderna, men det är också den största regeringen med 22 statsråd, utöver statsministern.

Se könsfördelning i regeringarna i Danmark, Sverige, Norge och Finland här:

Forrige artikel SST gör extra kontroll av rysk-ortodoxa kyrkan SST gör extra kontroll av rysk-ortodoxa kyrkan Næste artikel Överblick: S ger Natobesked i veckan och Bulgarien blockar sanktionspaket Överblick: S ger Natobesked i veckan och Bulgarien blockar sanktionspaket
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.