Debatt: Ändra blåljuslagen så att även socialtjänsten omfattas

DEBATT. Vi vill att lagen ändras så att socialtjänsten omfattas av samma straffrättsliga skydd som blåljuspersonal. På så sätt får samhällets mest utsatta samma skydd som andra, skriver Akademikerförbundet SSR.

Heike Erkers
Förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR


För ett år sedan infördes ett nytt brott, sabotage mot blåljusverksamhet. Det blev straffbart att angripa eller på annat sätt störa blåljuspersonal om syftet är att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Om någon framkallar fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse ska den personen kunna dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för grovt sabotage är fängelse mellan två år och livstid.

Samtidigt med den här förändringen genomfördes en skärpning av straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman till fängelse i lägst ett och högst sex år. Här ingår socialtjänstens personal som utreder och fattar beslut i individärenden. Akademikerförbundet SSR tycker att det är en bra skärpning, men bestämmelsen täcker inte alla situationer i socialtjänstens yrkesutövning.

Vi vill därför att lagen ändras så att socialtjänsten omfattas av samma straffrättsliga skydd som blåljuspersonal när det handlar om ingripande enligt lagen om vård av unga (LVU) eller lagen om vård av missbrukare (LVM).

Fråga om liv eller död

Vi ser en sådan skärpning som en viktig markering från politikens sida om att samhällets mest utsatta får samma skydd som andra. Låt mig förklara hur vi tänker.

När en anmälan rör barn eller unga är socialtjänsten skyldig att genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. Görs bedömningen att det behövs måste socialtjänsten agera omedelbart.

Vi har allt för många gånger de senaste åren läst om barn som allvarligt skadats eller dött på grund av att socialtjänsten fått information i ett alltför sent läge. Så vi vet att det bokstavligen kan vara fråga om liv eller död i dessa situationer. Socialtjänsten har ett liknande ansvar att agera om en vuxen person med missbruk riskerar att allvarligt skada sig själv eller närstående. Socialsekreteraren har ett straffrättsligt ansvar att ingripa i dessa fall och kan, om den inte gör det, dömas för tjänstefel.

Saknas särskilt straffansvar

Om socialtjänsten hindras att ta sig fram till ett barn i behov av omedelbart skydd, utan att utsättas för hot eller våld, finns dock i dag inget särskilt straffansvar, till skillnad mot om någon hindrar blåljuspersonal från att rycka ut. Socialtjänsten kan till exempel hindras genom att göra fordon oanvändbara eller hindra socialsekreterarna tillgång till ett visst trapphus.

Om någon försvårar för räddningstjänsten att komma fram till en adress och barnen avlider på grund av det riskerar gärningsmännen i dag lagens strängaste straff. Men vad händer om någon hindrar socialtjänsten att komma fram till en adress och barnen avlider?

Lagen missar

De flesta människor förstår att de någon gång kan behöva hjälp av ambulans, räddningstjänst eller polis. Men alla kanske inte tänker på att det finns människor i vårt samhälle som också kan behöva akut skydd av socialtjänsten. Vi anser att den nya lagstiftningen missar det – och vill nu att regering och riksdag agerar för att ge även samhällets mest utsatta samma skydd som andra.

Beslutskedja: Ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner

21/11
2016
22/12
2016
22/12
2016
17/1
2018
18/1
2018
5/4
2018
5/4
2018
29/5
2018
20/6
2018
28/9
2018
28/9
2018
15/1
2019
5/4
2019
9/7
2019
7/11
2019
13/11
2019
20/11
2019
29/5
2020
30/6
2020
18/11
2020
29/1
2021
12/10
2021

Forrige artikel Utredare: Så rustar vi primärvården för att möta psykisk ohälsa Utredare: Så rustar vi primärvården för att möta psykisk ohälsa Næste artikel "Det industriella trähusbyggandet är ett naturligt vägval"
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.