Demokrativillkor för statliga bidrag till civilsamhället rycker närmare

Ett delbetänkande om hur myndigheter behandlar personuppgifter vid stöd till civilsamhället gör att de väntade demokrativillkoren kommer allt närmare. Men proposition dröjer till nästa år.

Särskilde utredaren, kammarrättslagman Peder Liljeqvist, har överlämnat delbetänkandet ”Rätt mottagare. Demokrativillkor och integritet” (SOU 2021:66) till kulturminister Amanda Lind (MP).

Förslaget har gått ut på remiss och sista svarsdatum är den 13 oktober, respektive den 10 november.

Måste följa GDPR

Delbetänkandet föreslår en ny lag om personuppgiftsbehandling i vissa ärenden om stöd till civilsamhället. Den föreslår också en ändring i Offentlighets- och sekretesslagen. Förändringarna föreslås gälla från den 1 juli 2022.

– Tanken med lagförslaget är att myndigheter ska kunna samla in och behandla de uppgifter som krävs för att man ska säkra att en organisation uppfyller demokrativillkoren, samtidigt som respekten för den personliga integriteten bibehålls. Det kan gälla uppgifter om företrädare och medlemmar. Det kan också gälla uppgifter om en föreläsare man bjuder in. Då ska den här lagen säkerställa att behandlingen inte strider mot GDPR och svensk dataskyddslagstiftning, säger Peder Liljeqvist till Altinget.

– Ändringen i Offentlighets- och sekretesslagen syftar till att stärka integritetsskyddet för de personer som förekommer i dessa ärenden, säger Liljeqvist.

Här är sammanhanget 

Behovet av klarhet i hur man hanterar personuppgifter har uppstått under arbetets gång med betänkandena ”Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige” (SOU 2018:18), ”En arvsfond i takt med tiden” (SOU 2018:70) och ”Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället” (SOU 2019:35).

När Demokrativillkorsutredningen tillsattes 2018, så var uppdraget var att ta fram mer enhetliga villkor för statliga bidrag till civilsamhället. Eftersom både bidragen till trossamfund och Allmänna arvsfonden regleras i lag, så fick de egna utredningar. Större delen av de statliga bidragen fördelas med stöd av förordningar.

Rättssäker hantering

De förslag som utredarna lade fram i sina slutbetänkanden riktade bland annat sökarljuset mot hur civilsamhällesorganisationernas företrädare agerar. Därför måste politiken se till att personuppgifter hanteras på ett rättssäkert sätt. Det gäller hanteringen på myndigheter, trossamfund – eller de enskilda organ som prövar frågan om offentliga stöd, till exempel Folkbildningsrådet och Svenska filminstitutet.

I utredningens tilläggsdirektiv (2020:117) ingår också att titta på om det kommer att behövas ett särskilt myndighetsstöd. Det uppdraget ska redovisas senast den sista december i år. Den frågan behöver däremot inte vara klar för att en proposition ska kunna läggas, enligt vad Altinget erfar.

Under mandatperioden

Sammantaget innebär detta att det inte blir någon proposition om demokrativillkor till det civila samhället eller trossamfunden nu i höst. Däremot uppger Altingets källor att ambitionen är att de ska komma under mandatperioden. Hur många propositioner det blir är fortfarande en fråga som diskuteras i Regeringskansliet.

Beslutskedja: Personuppgiftsbehandling i ärenden om stöd till det civila samhället

3/11
2020
9/6
2021
1/8
2021
4/8
2021
27/8
2021
13/10
2021
15/10
2021
21/12
2021
22/12
2021
28/1
2022
23/2
2022
19/5
2022
5/6
2024

Forrige artikel C-profil lämnar riksdagen C-profil lämnar riksdagen Næste artikel Sista chansen för reseavdragsreform? Sista chansen för reseavdragsreform?
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.