Det är inte bra, men tyvärr är systemet byggt så
Försäkringskassans regler är många gånger orimliga. Som när den som kompetensutvecklar under föräldraledigheten bestraffas med sämre ekonomiskt skydd, eller då jag ska uppge fel årsinkomst på grund av systemets uppbyggnad skriver Paula Bieler Eriksson.
”Det är inte bra, men tyvärr är systemet byggt så.”
Ungefär så sa en handläggare vid ett av mina otaliga samtal med Försäkringskassan. Då jag i min förra krönika skrev brett om bristerna gällande regelverk och handläggning av ärenden hos myndigheten vill jag denna gång lyfta ett par, av de alldeles för många, konkreta orimligheter som finns.
Först ut är kravet på att anmäla föräldrapenning innan ansökan skickas in. Redan i april 2012 fanns denna regel med i Försäkringskassans första Antikrångelkatalog, en lista på regler som upplevs onödigt försvårande. I katalogen påtalades att det borde räcka med en ansökan, och förslaget lyftes fram i både debattartiklar och myndighetens årskrönika.
Men än i dag, mer än ett decennium senare, slår lagen fast att en ansökan om föräldrapenning måste föregås av en anmälan om densamma. Vad som händer om så inte sker är däremot oklart – utöver att ansökan måste kompletteras med ett svar på frågan om varför anmälan inte gjorts. Bland de förifyllda svarsalternativen finns för övrigt ”jag glömde” som ett accepterat svarsalternativ, vilket förstås gör kravet extra svårt att förstå.
{{toplink}}
Onödiga resurser och stress
Ett annat exempel rör fastställandet av hur mycket som ges i föräldrapenning.
I normalfallet baseras ersättningen på den sökandes nuvarande lön, men det går att få den baserad på en tidigare inkomst genom så kallat SGI-skydd. Skyddet aktiveras exempelvis genom att skriva in sig på Arbetsförmedlingen. Dessutom gäller för just föräldrapenning att den är skyddad tills barnet fyller två år, och kommer ett småsyskon tillräckligt tätt inpå så påbörjas en ny tvåårsperiod.
Trots detta måste varje ansökan om föräldrapenning inom en sådan skyddad tid innehålla uppgifter om anställning och årsinkomst, och i det fall den sökande inte är heltidsanställd kommer Försäkringskassan varje gång påbörja en ny utredning av skyddet för att därefter fatta ett nytt beslut om SGI.
Denna ordning tar rimligtvis upp onödiga resurser från Försäkringskassan, samtidigt som den skapar stress hos föräldralediga eftersom ansökan drar ut på tiden och pengarna dröjer.
En rimligare ordning vore förstås att beslutet om föräldrapenningnivå redan första gången kunde få en sista giltighetsdag registrerad, och därefter bara behövde uppdateras om den sökande själv skulle begära det, till exempel vid en löneförhöjning.
Uppmanas lämna fel uppgift
Det för mig in på den inledande kommentaren från handläggaren, den om systemets uppbyggnad.
Den rörde det råd jag precis fått om att inte fylla i min faktiska aktuella årsinkomst i ansökan, utan låta den senast beslutade årsinkomsten stå kvar eftersom det ändå är den som gäller. Jag var minst sagt tveksam, eftersom varje ansökan ska avslutas med en bekräftelse om att alla uppgifter som lämnats är korrekta, samt en påminnelse om att något annat kan innebära lagbrott. Men enligt samtliga handläggare jag talat med ska jag alltså i praktiken lämna felaktiga uppgifter, trots allt.
Knappast rimligt
Dagens sista exempel får bli det faktum att en SGI faktiskt kan sänkas under en skyddad period – i det fall en föräldraledig person vill passa på att studera. Då aktiveras nämligen en studietids-SGI, baserad på eventuella arbetsinkomster vid sidan av studierna.
Visserligen ändras inte föräldrapenningen, men skulle förälder eller barn drabbas av sjukdom så riskerar sjukpenning respektive VAB att bli betydligt lägre.
Reglerna är alltså utformade så att den som kompetensutvecklar under föräldraledighetens lugna stunder bestraffas med sämre ekonomiskt skydd vid sjukdom.
Det kan knappast anses rimligt.
Magdalena Andersson borde tala om nästa miljonprogram
Så kan köttberget rädda äldreomsorgen
