Det förväntar sig branschen av regeringens budget
På tisdagsmorgonen presenterar regeringen sin budgetproposition för 2023. Altinget har pratat med några centrala skolaktörer om vad de förväntar sig av budgeten.
Redan i förra veckan aviserade regeringen att budgeten kommer innehålla en satsning på 5 miljarder på skolan över tre år. Ett tillskott på 1,6 miljarder väntas för 2023.
Satsningarna syftar till att öka kunskaperna och skapa en lugnare och tryggare skolmiljö. 600 miljoner ska under 2023 gå till att anställa och utbilda fler speciallärare.
{{toplink}}
Regeringen avser även satsa på lovskola i lägre åldrar. För detta tillförs 100 miljoner. 685 miljoner kronor ska gå till satsningar på läromedel och 5 miljoner ska gå till kompetensutveckling för lärare (se samtliga satsningar i faktarutan längst ner i artikeln).
Satsningar på likvärdighet
Skolverkets gd, Peter Fredriksson, hoppas på satsningar för att öka gymnasiebehörigheten, måluppfyllelse och likvärdigheten.
– Vi förväntar oss att den vilja som regeringen och skolministern så här långt har uttryckt nu visar sig i budgeten. Då kan det handla om särskilda satsningar på att få fler lärare, öka tillgången på speciallärare och säkra att elever har tillgång till bra läromedel säger han till Altinget och fortsätter:
– Kanske också att vi kan förvänta oss satsningar för att fler elever i grundskolan ska bli behöriga för nationellt program på gymnasiet. Det är ju något som skolministern har lyft som ett prioriterat område.
– För att få den där likvärdiga skolan vi alla så hett eftersträvar och i slutändan den där kvalitén i undervisningen som alla elever behöver, ser vi det som väsentligt att regeringen i budgeten avsätter medel för att bygga professionsprogram för rektorer och lärare och för att Skolverket och SPSM utifrån ett nationellt kvalitetssystem ska kunna ha kvalitetsdialoger med alla huvudmän.
– Regeringen har kommunicerat att det är elevers kunskapsutveckling som är det viktiga och att måluppfyllelsen ska öka. Då vill det till att de professionella i skolan får möjlighet att utveckla sina kompetenser och samla sig kring de kvalitéer som leder till förbättrade resultat.
Ökad efterfrågan på yrkesutbildning
Thomas Persson, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan, ser behov av mer pengar till yrkesutbildningen.
– Vi skickade i början på året in saker som vi tycker att vi ser i kristallkulan. I det har vi då pratat om att få indexuppräkning. Det här var långt innan inflationen stack iväg. Så det hade vi med i det skedet, säger han till Altinget och fortsätter:
– Sen har vi reserverat om volymen yrkeshögskola kopplat till ökad efterfrågan. Det är de två stora.
Facken kräver 25 miljarder
För att klara inflationen och täcka upp för tidigare besparingar kräver lärarfacken att regeringen tillför minst 25,4 miljarder till skolan under 2023.
– När vi nu står inför en lågkonjunktur kommer det att bli än svårare för kommunerna att finansiera skolan på ett likvärdigt sätt. Därmed är det viktigare än någonsin att staten tar ett huvudansvar för finansieringen och ett första steg vore ett kraftigt tillskott i höstbudgeten, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i ett pressmeddelande.
Vill se nationell skolpeng
Håkan Wiclander, ordförande för idéburna skolors riksförbund tror inte att det kommer mycket mer i budgeten än vad som redan presenterats. Men han hoppas på ett steg mot en statlig finansiering av skolan.
– Lärarfacken gick ut och sa att det behövs 25 miljarder, men alla vet vid det här laget att om alla ska ha kompensation då eldar vi bara på inflationen. Då kommer vi inte ur den här situationen, säger han till Altinget.
– Samtidigt så är det som händer nu att skolor behöver tunna ut lärartätheten och spara på skolmaten, börja se sig om efter nya lokaler och sådär.
– Det vi hellre ser att regeringen gör nu i denna budgeten är att ta steg mot en nationell skolpengsnorm.
Överblick: Skolansvaret utrett och C presenterar partiledarkandidater
Marika Markovits – ny biskop med hjärna för idéburen välfärd
