Detta var nytt om säkerhetsfrågorna i regeringsförklaringen
Försvarsdepartementet går från en till två ministrar, medan utrikesdepartementet bantar från tre till två. Här är nyheterna på säkerhetsområdet från Ulf Kristerssons regeringsförklaring.
Nytt på säkerhets och försvarsområdet i statsminister Ulf Kristerssons regeringsförklaring är att ansvaret för det civila försvaret flyttas från justitiedepartementet till försvarsdepartementet samt att en särskild minister för civilt försvar inrättas vid sidan av försvarsministern. Syftet med detta är att intensifiera arbetet med att stärka det civila försvaret, däribland motståndskraften mot hybridhot, sade Kristersson.
Försvarsminister samt Civilförsvarsminister
Ny försvarsminister samt chef för försvarsdepartementet blir Pål Jonson (M), tidigare ordförande för försvarsutskottet och före detta analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut. Vid hans sida på departementet finns också Carl-Oskar Bohlin, som alltså blir minister för civilt försvar, som för Altinget beskriver bakgrunden till den nya posten.
– Den här ministerposten som nu inrättas ska ta ansvar för det civila försvaret och den civila krisberedskapen. Tidigare har det legat under justitiedepartementet. Nu samordnas de på försvarsdepartementet och får en egen ministerpost, och det sker ju för att symbolisera vikten av att de här frågorna samordnas och hanteras gemensamt med försvarsdepartementet och att den civila beredskapen är en omistlig del av vår totalförsvarsförmåga och beredskap. Det har vi moderater sagt tidigare, att vi vill att de här frågorna samordnas, säger Bohlin.
En annan nyhet i regeringsförklaringen är att det kommer att inrättas ett nationellt säkerhetsråd under statsministerns ledning. En nationell säkerhetsrådgivare kommer att leda detta råds operativa arbete och utses inom kort, sade Kristersson. Inom ramen för detta ska också en ny nationell säkerhetsstrategi tas fram.
Ett nationellt säkerhetsråd med en särskild rådgivare, hur kommer den posten fungera?
– Det kommer vi återkomma med till när det är inrättat, svarar Bohlin.
Kriget i Ukraina definierar mycket
Kriget i Ukraina präglade annars många centrala punkter i Kristerssons regeringsförklaring. Avsnittet om säkerhets- och utrikespolitiken både inleddes och avrundades med avstamp i det ryska anfallskriget mot Ukraina, som Kristersson betecknade som olagligt, orättfärdigt och som ett angrepp på internationell rättsordning.
Statsministern beskrev att kriget har lett till ”ett styrkebesked från de västliga demokratierna” och lovordade den enighet, solidaritet och beslutsamhet som har uppvisats från EU och Nato.
Kristersson inskärpte att motståndet mot den ryska aggressionen och att omorientera utrikes- och säkerhetspolitiken för att möta hoten till följd av detta blir mandatperiodens mest definierande uppgift för regeringen. Kärnan i svensk försvars- och utrikespolitik är att ”värna svenska intressen och att stå upp för demokratiska värderingar”, sade han vidare och underströk att den alltid förs utifrån respekt för FN-stadgan och i nära samarbete inom EU, med nordiska och baltiska grannar.
Relationen med Kina och inträdet i Nato
Med ett särskilt omnämnande av den frihetskamp som just nu pågår i Iran sade Kristersson vidare att Sverige aldrig kommer att acceptera aggressiva stater som gör våld på människors grundläggande rättigheter och nämnde vidare att Kinas nya tonläge mot Taiwan inger oro och att hot alltid är oacceptabelt. När det gäller relationen till Kina sade statsministern att den bör vara förankrad i en europeisk strategi med tydlig transatlantisk länk.
Natointrädet lyftes som ett paradigmskifte som kommer att vägleda regeringens arbete och han utlovade att den trepartsöverenskommelse som finns mellan Sverige, Finland och Turkiet ska fullföljas, däribland genom att deltagande i terrororganisationer kommer att förbjudas.
Två ministrar på utrikesdepartementet
Kriget i Ukraina präglar också andra ministerposter än försvarsdepartementets. På utrikesdepartementet, som får Tobias Billström (M) som chef och utrikesminister placeras också utrikeshandelsministern, vars uppdrag kompletteras med biståndsfrågorna. Departementet som sådant får därmed en minister mindre under den nya regeringen. I S-regeringen har Anna Hallberg här haft ansvar utrikeshandelsfrågorna, medan Matilda Ernkrans haft hand om biståndet.
Johan Forssell blir nu utrikeshandels- och utvecklingsbiståndsminister. Detta för att sätta mer fokus på utvecklingsdelen i biståndet. Statsministern påtalade i regeringsförklaringen att svensk biståndspolitik ska vara fortsatt generös och menade att det faktum att biståndet frikopplas från BNI främst har sin grund i tanken att ”det ska vara resultaten som räknas, inte ett utbetalningsmål”. I Johan Forssells ministerpost ligger också ett särskilt ansvar för stöd till återuppbyggnaden av Ukraina.
{{toplink}}
Här är alla ministrar i Ulf Kristerssons regering
Pourmokhtari (L) ny miljöminister – men utan miljödepartement
