Dyr nota om inte klimatanpassningsarbetet stärks, varnar expertmyndighet

Om inte ytterligare tidiga insatser vidtas beräknas sex gånger fler skred och ras inträffa till följd av klimatförändringarna år 2100, enligt Statens geotekniska institut. Som en följd skulle kostnaderna tiofaldigas, och då räknas bara de direkta kostnaderna in.

Klimatanpassningsåtgärder har i flera sammanhang visat sig vara negligerade när det kommit till kritan i beslutssammanhang både nationellt och lokalt.

Som ett led i att ge ett svar på frågan om vad alternativet skulle bli om inte de förebyggande insatserna fortsatt vidtas, har Statens geotekniska Institut, SGI genomfört en fördjupad analys av hur stor notan skulle bli av att inte göra jobbet tidigare.

Fokus för analysen landade i en förbättrad skattning av kostnaderna för ytterligare ras- och skred. Relativt dagens läge, där notan uppgår till cirka 50 miljoner kronor per år, beräknas omkring en halv miljard kronor behöva läggas på att svara upp mot årliga skadorna år 2100.

Och då har endast en mer kvalificerad skattning gjorts på de direkta kostnaderna.

– Rasar en väg, så är det åtgärdandet av den vi skattar. Men de indirekta kostnaderna är långt mycket större, genom att människor exempelvis inte kan ta sig till jobbet. Den typen av kostnader är inte med här, säger HannaSofie Pedersen, avdelningschef för klimatanpassningsfrågor hos SGI, till Altinget.

Fortsatt behov av bättre beräkningar

Fokuset för analysuppdraget har framför allt varit att ta fram förbättrade metoder för att bedöma ökningen av frekvensen av ras och skred i ett förändrat klimat, för att därefter på ett bättre sätt kunna skatta kostnaderna av de naturskador som väntas öka framöver.

Detta efter att myndigheten i en rapport från förra året sett att det saknas bra metoder för att bland annat räkna på förekomsten av ras och skred i framtiden.

Men samtidigt skriver ni i er nya rapport att det fortsatt finns stora osäkerhetsintervall?

– Så är det. Men vi ser det här som ett steg i rätt riktning. Vi har förfinat modellen lite grann, och hittat bättre uppskattningar. Bara den åtstramningen vi gjort, visar tydligt att vi ser en ökning relativt tidigare. Vi har exempelvis sett att antalet ras och skred bedöms öka med en faktor sex. Men det finns fortsatt saker man kan gå in mer i detalj och studera vidare, fortsätter HannaSofie Pedersen.

”Spelreglerna behöver ritas om”

Även om det finns potential till ytterligare förbättringar i uppskattningen av kostnadern, så är budskapet till beslutsfattare tydligt, fortsätter HannaSofie Pedersen:
Det blir dyrt om vi inte gör förbyggande insatser.
Men för att dessa insatser ska kunna göras effektivt, behövs också förändringar av andra spelregler.

– Vi måste, för att ens kunna göra större åtgärder, utveckla de ekonomiska och juridiska styrmedlen. Det är en förutsättning för allt, fortsätter Pedersen.

Vem ska egentligen stå för notan?

På den ekonomiska sidan behöver bland annat kostnadsansvarsfrågan mellan stat, kommun och det privata fortsatt förtydligas.

Detta har också tidigare utredningar och expertgrupper pekat på, och kommande regeringens uppmanas också ta ett nytt tag i frågan i den uppdaterade nationella strategin för klimatanpassning nästa år.

Men Pedersen pekar även på att det bland annat behövs styrmedel för att få marktillträde på privat mark, när det exempelvis finns behov av skredförebyggande åtgärder för att minska risker för större samhällspåverkande skador.  

– Vi måste se till att vi -  när vi detaljplanelägger områden - kan använda plan- och bygglagen för att ta fram bestämmelser som möjliggör klimatförbättrande åtgärder. Så är det inte i dagsläget, och har vi inte de styrmedlen så blir det väldigt tungrott, säger HannaSofie Pedersen till Altinget.

Beslutskedja: Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat (Klimatanpassningsutredningen)

13/11
2015
13/11
2015
16/11
2015
28/2
2017
29/5
2017
8/2
2018
13/3
2018
12/6
2018
20/6
2018
23/11
2018
28/10
2021
24/3
2022
6/4
2022
17/8
2022
22/9
2022
20/2
2024

Forrige artikel Här är vårens mest lästa debatter på Altinget Infrastruktur Här är vårens mest lästa debatter på Altinget Infrastruktur Næste artikel Både S och M vill satsa på idrott i utsatta områden Både S och M vill satsa på idrott i utsatta områden
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.