Därför lade regeringen ner sin röst om EU:s renoveringskrav
För detaljerade krav, brist på hänsyn till ländernas förutsättningar och otydliga solcellsregler, det var delarna som fick regeringen att lägga ner sin röst i ministerrådet angående byggnaders energiprestanda (EPBD). ”Det var flera delar som vi inte var nöjda med i slutprodukten och som gjorde att vi valde att avstå”, säger Ebba Busch.
I slutändan var regeringen inte nöjda med EU-förslaget om ny förordning för byggnaders energiprestanda (EPBD). Det berättar Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) för Altinget.
– Vi har ju kommit väldigt långt i de frågorna i Sverige jämfört med andra länder och det har varit många förhandlingar, många turer fram och tillbaka, där förslaget har justerats och där vi i sista omgången valde att avstå, säger hon.
Under fredagens ministerrådsmöte i EU var Sverige ett av få länder som inte ställde sig bakom förslaget.
– Vi ser ju ett behov av att fortsätta jobba i den här riktningen. Men det var flera delar som vi inte var nöjda med i slutprodukten och som gjorde att vi valde att avstå, säger Ebba Busch.
Du var ju också med och förhandlade fram kompromissen och du fick igenom flera delar som ni ville ha med för Sveriges del. Varför ville ni ändå inte ha förslaget?
– Just därför så röstade vi ju så klart inte nej. Men vi valde att avstå som en markering kring de delarna, sett till att förslaget fortfarande gick vidare och gick igenom, men som en markering kring de delarna där vi inte nådde hela vägen.
Regeringen är generellt kritisk mot att reglerna är alltför detaljerade utan att man tar tillräcklig hänsyn till olika nationella förhållanden. Något de menar riskerar leda till alltför långtgående och negativa ekonomiska konsekvenser för enskilda hushåll och företag.
Regeringen är också tveksam till de delar i överenskommelsen som gäller krav på solceller där man tycker att kraven är för otydliga och för detaljerade.
Tobé: ”För stora åtaganden”
Bland regeringspartierna i EU-parlamentet röstade Liberalerna ja, Kristdemokraterna avstod från att rösta, medan Moderaterna röstade nej till förslaget.
– I Europaparlamentet har vi från början varit missnöjda med den position som har intagits. Vi ville också göra en markering efter överenskommelsen, säger Moderaternas EU-parlamentariker Tomas Tobé till Altinget.
Han säger att den svenska regeringen definitivt har agerat för att förbättra förslaget, men att det inte räckt för att det ska landa i ett förslag som är tillräckligt bra för att de ska kunna ställa sig bakom det.
– Det lägger alldeles för stora åtaganden på vanliga människor. Jag tycker det. Det är väldigt oklart vad det här kommer att innebära för kostnader, säger han.
Med grönt ljus från EU-parlamentet och från ministerrådet kommer dock de nya kraven att formellt antas inom kort. Förberedelserna för implementeringen av de nya kraven har redan inletts på Boverket. Men när den nya förordningen är helt på plats kommer regeringen också att ge ett tydligare formellt uppdrag.
Utifrån att ni inte tyckte att förordningen blev som ni ville, vad kommer bli viktigt i ert uppdrag till Boverket när det ska tas vidare och implementeras?
– Det kommer vi åt att återkomma när vi ger dem det uppdraget. Och utformar detaljerna utifrån det som nu ändå blev slutförslaget, säger Ebba Busch.
{{toplink}}
Carl-Oskar Bohlins telefonsamtal – vem ville prata med vem?
Nordiska ministrar: Samarbetet med USA stärker vår säkerhet
