Efter avslöjande om Tidölöner – förvaltningschefen självkritisk
Regeringskansliets förvaltningschef tar på sig ansvaret för att Tidöavtalet lades till i lönedirektiven inför att medarbetarnas löner skulle förhandlas. ”Det har förstås aldrig varit avsikten att ge inriktningen att medarbetare i Regeringskansliet skulle prioriteras”, säger han.
Det var i november som Dagens Nyheter avslöjade att opolitiska tjänstemän som arbetar med att förverkliga Tidöavtalets politik kunde komma att prioriteras i Regeringskansliets löneprocess.
Beskedet fick både medarbetare och fackförbund att reagera.
På torsdagen kallades Regeringskansliets förvaltningschef Henrik Holmer till konstitutionsutskottet för frågor om förfarandet.
Vid utfrågningen konstaterar Holmer att Regeringskansliet hade kunnat hantera frågan bättre. När Tidöavtalet, och även regeringsförklaringen, lyftes in i lönedirektiven borde det varit tydligare att det handlade om exempel på områden som var särskilt viktiga för kompetensförsörjningen, enligt honom.
– Det har förstås aldrig varit avsikten att ge inriktningen att medarbetare i Regeringskansliet skulle prioriteras enbart för att de arbetade med projekt inom Tidöavtalet eller något annat utpekat område, säger Holmer.
Skrivningen om Tidöavtalet lyftes in av förvaltningen efter ett möte med den politiska ledningen och statsministerns statssekreterare. Då hade direktiven redan stämts av med de fackliga organisationerna.
– Att de fackliga organisationerna ska få information i rätt tid är förstås något som vi måste säkerställa i kommande lönerevisioner. {{toplink}}
Förvaltningens beslut
Enligt Holmer handlar tilläggen inte om att det skulle finnas en bristande motivation bland medarbetarna att genomföra regeringens politik. Den politiska ledningen gav inte hellre några direkta direktiv om att Tidöavtalet skulle läggas till. Däremot fanns en önskan om att vara tydligare kring vilken verksamhet och vilka mål som är viktiga i Regeringskansliet.
– Vi kanske var onödigt övertydliga. Just Tidöavtalet och regeringsförklaringen är kärnan i den här regeringens politik som Regeringskansliet ska bistå med att förverkliga.
Att liknande exempel skulle ha lyfts in i lönedirektiven har, vad Henrik Holmer vet, inte skett tidigare. Det motiverar också KU:s granskning, anser utskottets ordförande Ida Karkiainen.
– Tjänstemän inom Regeringskansliet ska kunna jobba under vilken regering som helst, oavsett vilket styre det handlar om. Med en sådan här skrivning om Tidöavtalet i lönedirektivet så blev det givetvis politiskt laddat, säger Ida Karkiainen (S) till Altinget.
”Misstolkning”
I Dagens Nyheters avslöjande uttalade sig en medarbetare om att personens chef sagt att det inte blir något högre lönepåslag då medarbetaren inte arbetade med en Tidöfråga.
– Det stämmer säkert som den här personen har sagt, jag kan inte ifrågasätta det. Det är i så fall en misstolkning av direktiven, säger Henrik Holmer.
Enligt honom ska dock medarbetare inte ha premierats i löneprocessen för att de arbetar med områden inom Tidöavtalet.
– Lönekriterierna är samma. Det är skickliga medarbetare som ska premieras oavsett vad man arbetar med.
Holmer är ansvarig för arbetsgivarpolitiken i myndigheten, en uppgift som regleras i instruktionen till myndigheten.
– Ansvaret är helt och hållet mitt, och det är på mitt mandat som de här direktiven fastställs, säger han.
Men trots att Henrik Holmer tar på sig ansvaret är det statsminister Ulf Kristersson som står inför KU:s granskning.
– Statsministern är ytterst ansvarig för hur alla frågor behandlas inom Regeringskansliet. Så även om förvaltningschefen har redogjort för ärendet i dag så har statsministern också ett övergripande ansvar, säger Ida Karkiainen.
Ulf Kristersson frågas ut av KU den 26 april. {{toplink}}
Tidöpartierna ger miljardbelopp till Kriminalvården
