Efter Riksrevisionens granskning – partierna öppnar för schablonförslag

Riksrevisionen föreslår att en nationell schablon för de fristående skolorna införs. Enligt Altingets genomgång ställer sig flera riksdagspartier positiva till förslaget. 

I en ny granskningsrapport riktar Riksrevisionen stark kritik mot nuvarande skolpengssystem. Myndigheten anser att systemet inte är likvärdigt eftersom det slår mot de kommunala skolornas elever. Det eftersom skolpengen höjs om de kommunala kostnaderna ökar, oavsett om de fristående skolorna har fått ökade kostnader eller ej. 

Regeringens förslag om att skolpengen ska kunna justeras så att kommunerna kan få en större andel än friskolorna röstades nyligen ner i riksdagen. Så här ville partierna att skolan skulle finansieras när Altinget frågade dem tidigare i år.

Nu öppnar flera partier för den lösning Riksrevisionens föreslår, om en nationell schablon för ersättningen till friskolor.

Patrick Reslow (SD), partiets gruppledare i utbildningsutskottet

– Vi förespråkar en nationell skolpengsnorm, men vi är öppna för att diskutera och hitta lösningar, säger Patrick Reslow till Altinget. 

– Det viktiga för oss är att vi inte har ett skolpengssystem som innebär att man bestraffar en viss form, det vill säga att det blir olika för friskolor och kommunala skolor så som regeringen har föreslagit.  

– En schablon skulle innebära att man skapar ett eget separat finansieringssystem för fristående skolor. Vi säger inte nej till det, utan vi tycker att man kan utreda det grundligt och noggrant.  

Fredrik Christensson (C), skolpolitisk talesperson

– Centerpartiet är öppna för att titta vidare på förslagen från Riksrevisionen. Förslagen behöver ta höjd för att skolor i hela landet, såväl stora som små, i städer och på landsbygd ska kunna ge elever en utbildning av hög kvalitet, utifrån elevernas individuella behov. Det är angeläget att vi nu får en bred överenskommelse om hur vi i riksdagen kan ta detta vidare, säger Fredrik Christensson i en skriftlig kommentar till Altinget. 

– Vi välkomnar förslag om en nationell modell för hur redovisningen av kommunernas bidragsbeslut till enskilda huvudmän ska se ut. Centerpartiet har sedan tidigare föreslagit tydligare nationella riktlinjer för att säkerställa beräkningen av skolpengen. 

Lina Axelsson Kihlblom (S), skolminister

– Socialdemokraterna vill att skolpengssystemet görs om från grunden. Det är Riksrevisionens granskning ytterligare ett bevis på att det är nödvändigt. Men det räcker inte där. Vinstincitamenten måste bort från skolan, skriver skolministerns pressekreterare till Altinget.

Fredrik Malm (L), skolpolitisk talesperson

– Som ett första steg mot en statlig skola vill vi införa en riksnorm för skolpengen, i samma anda som det förslag Riksrevisionen presenterar, säger Fredrik Malm i en skriftlig kommentar till Altinget.

– Det är dags att förstatliga skolan och det är dags för en ny friskolereform. Riksrevisionens rapport visar med all önskvärd tydlighet att dagens fragmenterade system inte levererar likvärdighet. Ditt postnummer, eller huruvida skolan drivs i offentlig eller egen regi, ska inte avgöra huruvida du får en bra utbildning.  

Lars Hjälmered (M), utbildningspolitisk talesperson

– Moderaterna har länge påtalat att vi vill se en mer statlig styrd skolpeng som garanterar nationell likvärdighet och som tar itu med de problem som dagens modell skapar. Vi noterar att Riksrevisionen ger stöd för den inriktningen. 

– I likhet med Riksrevisionen så menar vi att en statlig styrd skolpeng skulle lösa fler problem än det förslag som Socialdemokraterna föreslagit och som nyss avslogs i riksdagen, säger Lars Hjälmered (M) i en skriftlig kommentar till Altinget.

{{toplink}}

Forrige artikel Majoritet vill göra det svårare att ändra grundlagen – SD säger nej Majoritet vill göra det svårare att ändra grundlagen – SD säger nej Næste artikel Överblick: Ex-statsminister ställer krav om Estonia och unga överger MP Överblick: Ex-statsminister ställer krav om Estonia och unga överger MP
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.