El-Hajs framtid i riksdagen: ”Kommer vara isolerad”

Partilojaliteten i Socialdemokraterna är stark. Därför dröjde det tills nu innan partiet fick sin första vilde i riksdagen, menar statsvetaren Pär Zetterberg. ”Så länge som han finns kvar som politisk vilde så kommer det här följa partiet”, säger han.

Socialdemokraterna har stått enade genom historien. Men när den kontroversiella Skåneledamoten Jamal El-Haj i måndags meddelade att han trotsar partiets uppmaning och stannar i riksdagen fick partiet sin första politiska vilde.

– Socialdemokratin har en stark partilojalitet. Det är ett gammalt, institutionaliserat massparti med väldigt tydliga grenar, med arbetarkommuner och partidistrikt. Med ett sådant maskineri tar man fram personer som vet vad som gäller och som kan spelreglerna, säger Pär Zetterberg, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, till Altinget.

Sedan El-Hajs besked har partiet återigen, nu från högsta ort, uppmanat El-Haj att lämna sin riksdagsplats.

– Så länge som han finns kvar som politisk vilde så kommer det här följa partiet. Man vill inte ge sina motståndare det politiska vapnet och inte heller ha in det i en valrörelse, säger Zetterberg. 

Går emot förväntningarna

Även om ledamöterna nomineras av partierna är riksdagsplatsen i slutändan personliga. Jamal El-Haj kan fortsätta till nästa val. Frågan är om han gör det.

– Om jag gissar så tror jag inte att han går. De har gjort ett försök och han har sagt nej. Jag tror att han är körd i partiet och vad de skulle ha för vapen eller medel för att få honom att ändra sig, det är svårt att se vad det skulle vara. 

Jamal El-Haj anser att det inte vore rätt mot väljarna och demokratin att lämna sitt uppdrag. Det skrev han i ett brev när han lämnade Socialdemokraterna, som i stället betraktar mandatet som partiets – inte El-Hajs.

– Vi röstar på partier i det här landet och då steppar man ner i det här läget helt enkelt. Det är det man förväntas göra, säger Zetterberg. 

Blame game?

Magdalena Andersson sade på tisdagen att hon känt till Jamal El-Hajs försök att påverka ett asylärende sedan i december. Partiet ska ha känt till det ännu längre, sedan 2017. Men frågan om partiets förtroende för ledamoten har avgjorts av El-Hajs Skånedistrikt.

– Det är så som Socialdemokraterna är uppbyggda. Man skulle kunna tro att det här bara är ett blame game, att ledningen vill få bort det från Magdalena Andersson, men rent faktiskt så är det distrikten som nominerar kandidater som är beredda att göra det som partiet ber om. Ibland är det partipiska, ibland finns det mer utrymme, säger Pär Zetterberg.

Han forskar för tillfället om vad som avgör valet av kandidater i svenska partier. Partilojalitet är med marginal den viktigaste faktorn.

Trots det är vildar inte längre ett främmande fenomen i den svenska riksdagen. Från en partilös ledamot på hela 1980-talet blev det allt vanligare under 2000-talet. Det är framför allt Sverigedemokraterna som drivit upp antalet. Mandatperioden 2014 till 2018 hade partiet sammanlagt sju vildar i riksdagen.  

– De är yngre på den här arenan. Man har under kort tid behövt hitta många kandidater och då har det varit vårare att screena dem och syna dem i sömmarna. Det spelar roll och det är också därför S klarat sig länge. De har varit ett massparti med en starkare organisation, säger Zetterberg.

De politiska vildarnas möjligheter att påverka har dock varierat. Förra mandatperioden fick den tidigare vänsterpartisten Amineh Kakabaveh ett avgörande inflytande i omröstningarna.

– Där kan man tycka att det är problematiskt. Annars tänker jag framför allt att det är ett problem för partierna. De behöver hålla ihop för att kunna kanalisera sina åsikter och agera effektivt i sitt parlamentarisk arbete. Det är grunden till varför vi har en partibaserad demokrati.

El-Hajs inflytande i svensk politik framöver lär dock bli begränsat. Han har tidigare lämnat utrikesutskottet och blir nu av med sin suppleantplats i trafikutskottet.

– Han kommer att vara isolerad, säger Zetterberg. {{toplink}}

Forrige artikel Trots varning om kostnaderna – regeringen går vidare med fruktstöd Trots varning om kostnaderna – regeringen går vidare med fruktstöd Næste artikel Här är partiernas toppkandidater Här är partiernas toppkandidater
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.