Eliasson vill se egen inspektion för LSS – ”Funktionsnedsatta stämplas som brottslingar av bara farten”

Han gör nu sina sista månader i riksdagen. Men för Liberalernas Bengt Eliasson finns det mycket han vill hinna göra innan valdagen. I en intervju med Altinget berättar han om dragkampen med Hallengren, starkaste minnet, största magplasket och varför det behövs en kriskommission för LSS.

Förslagen om stärkt rätt till personlig assistans har precis passerat Lagrådet och väntas lämnas över till riksdagen under våren. Punkt 64 i januariavtalet. Även om inte Liberalerna längre står bakom januariavtalet, är det en glad Bengt Eliasson som berättar om vilken skillnad förslagen kommer göra för personer med assistans.

Han är L:s talesperson i funktionsrättsfrågor och LSS. Han var med och tog fram direktiven till utredningen och längtar nu till att få trycka på den gröna knappen i riksdagen. Men det finns farhågor.

– Vad jag är besviken över och rädd för är att regeringen lagt sig på den längsta genomförandetiden, fem år. Det är två riksdagsval emellan. Risken är att reformen försvinner under vägen, säger han till Altinget.

Förstatligande

Han har haft fler dragkamper med S om assistansen senaste året. Utredningen om huvudmannaskapet och om det eventuellt ska förstatligas, tillsattes i höstas. Ett förstatligande skulle interagera med införandet av stärkt rätt till assistans, enligt Eliasson.

– Jag ville ha betydligt snävare direktiv till utredningen. Men S stretade emot. S är det enda parti i riksdagen som är tveksamma eller emot ett förstatligande. De har vid flera tillfällen sagt att de kan tänka sig att helt kommunalisera.

Kriskommission för LSS

Eliasson, som suttit i riksdagen sedan 2014, hittar fler vägar till att vara en blåslampa bakom socialminister Lena Hallengren. Senast i en interpellation.

Han vill se en kriskommission för LSS, ett moratorium. Eliasson berättar om att det nu är nästan daglig medierapportering om människor som råkar illa ut på grund av avslag. Därför behövs det insatser som får både Försäkringskassan och kommun att ”hejda sig i avslagen”.

Samtidigt vill han se, likt Skolinspektionen, en inspektion för LSS. Förslagsvis kan den ligga under Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) eller Socialstyrelsen.

– Innehållet är det viktiga, det behövs två ben. En befrämjande del som står på den rättighetsbärandes sida och ser till att personen får de insatser som lagen stipulerar. Det innebär praktiskt att det behövs en allmän rättshjälp, att stödja i överklagande och se till att lagen följs.

Det andra benet ska vara kontrollerande, förklarar Eliasson. Det ska finnas starkare sanktionsmöjligheter mot myndigheter och kommuner. Den ska också motverka bidragsstöld.

– Det är komplicerade fall och det behövs särskild kunskap. I dag stämplas funktionsnedsatta som brottslingar av bara farten för att komma åt brottsligheten.

Sista tiden i riksdagshuset

Eliasson gör nu sina sista månader i riksdagshuset, han kommer inte ställa upp i valet. Efter att ha varit politiker på heltid sedan 1998, vill han nu göra något annat de sista åren innan pension.

Liberalerna har en tuff uppförsbacke för att komma över riksdagsspärren i höst. Trots att han själv gör sorti efter valet, kommer han delta i valrörelsen i allra högsta grad. Just nu tackar han ja till alla förfrågningar han får, uppger han.

Du är profilerad inom assistansfrågorna, ser du att det finns någon som kan ta efter dig när du slutar i riksdagen?

– Det här är en del av mitt partis dna och ryggrad, så jag är helt övertygad om att det kommer finnas politiker efter valet som tar vidare. Jag är inte orolig för det på något sätt.

Starkaste minnet

På frågan om vad som är hans starkaste minne från åren i riksdagen, nämner Eliasson en torsdag, tio dagar innan förra valet. Då funktionshinderfrågan tog upp en hel dag i valrörelsen sista, intensiva period.

– Det gällde sondmatning som blev en sån stor fråga och dessa människor fick stå i centrum under en hel dag. Alla partiledare stod i Aktuellt på kvällen och lovade åtgärder på området.

– Det var inte bara vår förtjänst. Men jag och Barbro Westerholm hade jagat ministrar under valrörelsen för att prata om det här. Aldrig tidigare hade frågan fått sådan uppmärksamhet i valet. Det var häftigt.

Vad har varit det största magplasket?

– Det finns en del som inte blev bra. Vi lyckades driva igenom omprövningsstoppet inom den personliga assistans, men där har man hittat andra vägar till att fortsätta göra avslag och neddragningar. I dag används anmälan om ändrade förhållanden ofta för att komma runt det.

Vad ska du göra efter valdagen?

– Jag vet inte. Jag hoppas få lov att fortsätta bidra i någon av de stora funkisrättsorganisationerna eller ett assistansbolag. Om jag kan något här i livet så är det funkisområdet, psykiatrin och sjukvården. Det är inom de områdena jag vill fortsätta.

Beslutskedja: Stärkt rätt till personlig assistans för stöd vid egenvård, vid tillsyn samt för barn

24/1
2020
28/1
2020
28/1
2020
5/5
2021
24/5
2021
26/5
2021
2/6
2021
1/10
2021
14/2
2022
23/2
2022
24/3
2022
29/3
2022
6/5
2022
9/6
2022
14/6
2022
21/6
2022
13/12
2023

Forrige artikel Tyskland stoppar rysk gasledning – kris bör ge skjuts åt energieffektiviserare Tyskland stoppar rysk gasledning – kris bör ge skjuts åt energieffektiviserare Næste artikel Skarp kritik i civilsamhällets coronarapport Skarp kritik i civilsamhällets coronarapport
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.