Elmarknadsbuden färdiga – första slutförhandlingen avklarad

Efter att medlemsländerna löst ut de sista konflikterna i elmarknadsförhandlingen står det nu klart vilka bud som ligger på bordet inför slutförhandlingen om EU:s nya elmarknadsregler. Redan under torsdagen genomfördes den första trilogen mellan lagstiftarna, och det spanska ordförandeskapet hoppas nu ro ihop reformen innan årets slut.

Sista knäckfrågan att lösa ut ställde EU:s två giganter Tyskland och Frankrike på varsin sida, där den senare pekas ut som främsta vinnaren i förhandlingen.

Frågan EU-giganterna stred om handlade framför allt om vilka ramar som ska sättas upp när EU-medlemmarna ska övergå till ett gemensamt stödsystem för att få till ny elproduktion. Ramarna för de två-sidiga marginalkontrakten, CFD:erna, blev bland annat satta så att de först ska bli den enda stödformen om tre, respektive fem år för havsbaserade elproduktion, samt att de även ska kunna gå till viss befintlig elproduktion som rustas upp.

För svensk del är intresset något avvaktande till stödformen. Inför det att förslaget lades fram lyftes marginalkontrakten som potentiellt avgörande för att få till ny kärnkraft, men andra regelförändringar har pekats ut som mer avgörande i det första skedet av Tidösamarbetet. Nu signalerar dock L att se vill se ytterligare stöd.

Bland expertmyndigheterna har Energimarknadsinspektionen (EI) tidigare lyft att det är centralt för deras del att få till tydliga riktlinjer för hur marginalkontrakten ska sättas upp, för att underlätta det eventuella efterföljande arbetet på hemmaplan för expertmyndigheterna.

Och sett till de skrivningar som lagstiftarna går in i slutförhandlingen med, så skiljer sig kraven relativt mycket åt.

EI: Statsstödsskrivningar lovande

Där medlemsländerna framför allt fokuserar på att upphandlingarna av marginalpriskontrakten bör vara öppna för att undvika snedvriden konkurrens, trycker EU-parlamentet på att de ska sättas upp via ett ”konkurrenskraftigt, öppet, transparent, icke-diskriminerande och kostnadseffektivt förfarande”.

– Den slutsatsen man kan dra är att det, utifrån medlemsländernas position, blir till varje medlemsstat att utforma det på det sätt som de tycker är bäst. Så på samma sätt som vi redan sa från början, riskerar det att bli ett statsstödsrace, säger EI:s analytiker Alejandro Egüez, som hänvisar till de inspel som de nordiska energimarknadsmyndigheterna lyfte i remissrundan.

Han fortsätter:

– Vi har samtidigt hela tiden pekat på att det blir mycket dyrt. Men nu står det i texten att de ska efterleva grundprinciperna i statsstödsregelverken, vilket är lovande, säger Alejandro Egüez, som menar att dessa skrivningar sätter upp vissa ramar för hur medlemsländerna kan agera framöver.  

– I och med att det ligger under dessa statsstödsregler – så måste de varje gång ställa sig frågan hur dessa påverkar vilka energislag som kan subventionernas. Varje medlemsstat ska behöva ta en ställning och framför allt motivera om, och hur, till exempel de dyrare energislagen, havsbaserad vind och kärnkraft, kan omfattas av statsstödsregelverken, säger Alejandro Egüez till Altinget.

Energiföretagen: Vi saknar förmågor

På branschorganisationen Energiföretagen ser experten Magnus Thorstensson att det fortsatt är höljt i dunkel hur ett eventuellt stödsystem kan vara aktuellt i Sverige. Dels på grund av frånvaron av detaljregler, dels på grund av det är svårt att bedöma var regelverket i frågan landar efter slutförhandlingen.

– Det enda man egentligen har sagt är att man ska använda tvåsidiga-CFD:er. Men sedan kommer detaljerna, och där kan förutsättningarna variera mellan länderna, utifrån vad det är man behöver, och vad man vill ha, säger energiföretagens Magnus Thorstensson, som samtidigt tillägger:

– I grunden bör teknikneutralitet vara utgångspunkten då det borgar för kostnadseffektivitet, men samtidigt ser vi att vi börjar lida brist på viktiga förmågor i kraftsystemet. Från det perspektivet så bör kanske tillhandahållandet av förmågor trumfa teknikneutraliteten. Samma avtal kanske inte passar för alla kraftslag, säger Thorstensson som också påpekar att den finansiella marknaden skulle kunna gynnas bäst av baskraft-CFD:er.

MP: Nej teck

Hos Miljöpartiet ses just inte marginalkontrakten som centrala för att få till mer produktion.

– Vi tror inte att det behövs. Marknaden är så utvecklad nu för förnybart att de ekonomiskt klarar sig. Det är framför allt de som förespråkar kärnkraft som har svårare att få till det utan stöd, menar EU-parlamentarikern Jakop Dalunde.

Dalunde, som företräder partigruppen i den parallella förhandlingen om att se över marknadsövervakningsreglerna REMIT, ser dock att det kan vara aktuellt med offentliga insatser av andra stödförmågor i nätet, utöver de offentliga investeringarna i elnäten.

– Det skulle då i så fall vara för batterier och lagringskapacitet, menar Dalunde.

Kritik mot uppbackning av fossila kapacitetsmekanismer

Dalunde ställer sig samtidigt mycket kritisk till att medlemsländerna i en kompromiss som lades fram under det svenska ordförandeskapet möjliggör att fortsatt upphandla elnätsunderstödjande fossila kapacitetsmekanismer, såsom Karlshamnsverket, fram till 2028.

– Att fossila subsidier finns med, och att det var Sverige som la fram det, är anmärkningsvärt. Säger man sig vilja ha en fossilfri elsektor, så är det en typiskt dålig idé att stoppa in stöd för det motsatta. 

Nissinen: Välkomnar debatt om kärnkraften

SD:s Johan Nissinen, som sitter i det ansvariga industriutskottet i EU-parlamentet, vill inte se att det ställs för skarpa krav i regelverket som begränsar det fördragsbundna nationella självbestämmande i energipolitiken.

”Samtidigt välkomnar vi dock de aktuella debatterna om kärnkraftens roll, vilket uppenbarligen vore viktigt för att hantera klimatpolitiken, trygg energiförsörjning och höga elpriser. I princip är vi för en kompromiss som möjliggör billigare el för konsumenterna, respekterar medlemsländernas ansvarsområde, samt är kärnkraftsvänlig.” skriver Nissinen i en kommentar till Altinget.

Altinget har sökt företrädare för KD och M för kommentarer, men de har inte återkommit innan publicering. Artikeln har uppdaterats med en kommentar från Johan Nissinen på tisdagen.

jacob@altinget.se