Elstadsbussar ska inte längre kunna få stöd: ”Har spelat ut sin roll”
(Foto: Fredrik Sandberg / TT)
Regeringen tar bort möjligheten för elstadsbussar att få stöd av elbusspremien, trots att sektorn ser ut att få den högsta pressen via EU-regelverk. ”Det här handlar om att fokusera stödet där det har störst potential att göra skillnad”, säger miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L).
Elbusspremien, som hittills har uppgått till högst 20 procent av inköpspriset, ska inte längre kunna gå till elstadsbussar. Det beslutade regeringen via en förordningsförändring under torsdagen.
Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari menar att åtgärden är en del i översynen av alla styrmedel, för att de ska få mest effekt.
– Det här handlar om att fokusera stödet där det finns störst potential att göra skillnad. Vi ser en god potential att elektrifiera flera delar av transportsektorn. Så att rikta stöden till marknadsintroduktion av bland annat elbussar i förortstrafik och expressbussar mellan län, ser vi gör att fler delar av landet ska kunna få en elektrifierad flotta, säger hon till Altinget.
Stödet syftar till marknadsintroduktion. Är elstadsbussmarknaden då mogen?
– Vi har haft premien sedan 2016 och den har verkligen gjort sitt för att bidra. Nu ser vi också att i nya trafikavtal för stadsbussar är eldrift det självklara valet. Inte bara av utsläppsskäl, utan också av bullerskäl och även för att driftskostnaderna är lägre. Därför ser vi att stödet till elstadsbussar har spelat ut sin roll. Men de som redan beställt sådana bussar ska såklart få stödet utbetalt.
Fortsatt behov av andra fordonstyper
När det gäller bussar i mer långväga trafik anser regeringen, med stöd av underlag från Energimyndigheten, att stödet fortsatt spelar en stor roll.
– Vi behöver ständigt hålla koll på alla de olika incitament, reformer och subventioner som vi har för att främja ett mer hållbart samhälle i Sverige. ”Var gör de nytta, vilken effekt skapar de och hur kan vi rikta om dem för att få allra mest pang för pengarna?”, säger Romina Pourmokhtari.
Rimmar agerandet med ökad EU-press?
Samtidigt ställs det via båda Clean Vehicles Directive och de kommande höjda utsläppskraven på tyngre fordon ett särskilt krav på att öka takten ytterligare i inköpen av framför allt stadsbussarna.
I den senare föreslås exempelvis nollutsläppskrav på både nya stadsbussar, och även vissa långväga bussar, från år 2030.
Klarar elstadsbussarna sig utan stöd, trots de kraven?
– Man kan säga så här, det finns ett skäl till att bussarna har tidigare måldatum än andra kategorier. Det är för att de är lättare att ställa om, svarar Pourmokhtari.
Många som trängs om mindre medel
Elbusspremien ingår som en av de stöd i budgeten för den så kallade klimatpremien, där olika former av stöd går till olika fordonstyper, bland annat arbetsmaskiner. Efter att budgeten legat på som mest 1,4 miljarder 2022, har regeringen aviserat att den totala potten ska minska framöver, från dagens nivå på 462 miljoner till 42 miljoner år 2025.
Ni tar bort en grupp av fordon, men räcker resterande aviserade medel för att täcka behoven?
– Det är ingen hemlighet att vi är i ett skralt läge. Man ska alltid vara sparsam med skattepengar, men just nu handlar det om inflationen och att vi på olika sätt måste dämpa den och vara aktsamma med hur vi med skattepengar stimulerar olika utvecklingar i vårt samhälle. Därför är vi noggranna med att se över alla reformer, säger Romina Pourmokhtari, som samtidigt tillägger:
– Men ser vi att det får negativa effekter av att rikta om stöd, och plocka bort ett incitament, då kommer man såklart att hålla ett öga på det. Vi vill helt enkelt att det ska vara ändamålsenliga reformer och pengar som vi investerar.
Omtag kring smittskyddslagen – handlingsprincip utreds
Spretiga svar från utredare och minister kring klimatmålen i snabbutredning
