En av tre arbetslösa får inte tillräckligt stöd från matchningstjänst
Nästan en tredjedel av deltagarna i Arbetsförmedlingens tjänst Rusta och matcha får inte träffa handledare i den utsträckning de har rätt till. Det visar en studie från IFAU.
I Arbetsförmedlingens tjänst Rusta och matcha får arbetssökande hjälp av privata leverantörer med handledning till jobb eller utbildning. Matchningstjänsten riktar sig till personer som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen en längre tid.
{{toplink}}
Samtidigt som nästan två tredjedelar av de arbetssökande är nöjda med de privata leverantörernas stöd, så visar enkäten också att omkring en tredjedel av de svarande inte får möten med handledare i den utsträckning de har rätt till enligt regelverket. Det framgår i en rapport där Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) tittat på hur deltagarna upplever tjänsten.
– Forskning visar att täta kontakter med handledare, arbetsförmedlare eller med någon typ av personal som hjälper en är sådant som ökar möjligheterna till jobb. Utifrån det perspektivet är det en förhållandevis stor grupp som inte får mycket möten, säger Martin Lundin, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet och en av rapportförfattarna, till Altinget.
Enligt regelverket har den arbetssökande rätt till ett enskilt personligt möte med handledare minst varannan vecka.
– Ungefär 20 procent svarade att ”så ofta brukar jag inte ha möten”. När vi frågade om de hade haft ett möte inom de senaste 14 dagarna svarar ungefär en tredjedel att de inte har haft det, säger Martin Lundin.
Enkätundersökningen visar också att var fjärde deltagare vill ha mer kontakt med sin handledare.
Stickprovskontroller
Enligt arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) har Arbetsförmedlingen vidtagit åtgärder för att följa upp kvaliteten i tjänsten och leverantörernas avtalsefterlevnad.
”Det handlar bl.a. om stickprovskontroller och om platsbesök hos leverantörerna. Dessa åtgärder bedöms vara viktiga mot bakgrund av de brister som har konstaterats”, skriver han, och påpekar att matchningstjänsten Rusta och matcha fortfarande är ett relativt nytt inslag i arbetsmarknadspolitiken.
”Vilket gör det särskilt viktigt att kontinuerligt följa upp tjänsten och överväga förbättringar. Det är ett arbete som pågår fortlöpande i Regeringskansliet.”
Högutbildade mindre nöjda
Bland dem som är missnöjda med Rusta och matcha är det främst två grupper som sticker ut. Högutbildade och arbetssökande som har en funktionsnedsättning får mindre hjälp och är också mer kritiska till tjänsten.
– Det kan ju vara så att de helt enkelt har högre krav än andra. Det kan också vara så att det beror på att det här inte är de stora grupperna i Rusta och matcha. De allra flesta deltagare har inte eftergymnasial utbildning. Och personer med funktionsnedsättningar ska i regel vara i andra insatser, menar Martin Lundin.
Följer upp tjänsten
Malin Blomgren, sektionschef Tjänsteutveckling leverantörer på Arbetsförmedlingen skriver till Altinget att myndigheten kontinuerligt följer upp tjänsten.
”I uppföljning av Rusta och Matcha ingår granskning av hur leverantörerna följer regler och avtal. Exempelvis, om vi hittar avvikelser så kan dessa leda till att vi förändrar upphandlingen och vad vi efterfrågar. Vi behöver en dialog med de som får tjänsten Rusta och Matcha så att vi kan följa upp och är tacksamma för alla som ger oss återkoppling. Liksom vi är tacksamma för granskningen från IFAU.”
{{toplink}}
Busch om osäkerheterna i kärnkraftsplanen: ”Kommer vara svår resa”
Varningen: Skärpta lotteriregler för partier kan slå mot civilsamhället
