En av tre norrmän vill gå med i EU – gröna och liberala väljare mest positiva

I en ny mätning gjord av norska undersökningsföretaget Opinion på uppdrag av Altinget i Norge och ABC Nyheter är nej-sidan av befolkningen klart i majoritet med 53 procent, medan 31 procent svarade ja. 16 procent har inte bestämt sig.

Andelen för EU-medlemskap är högst i Oslo (41 procent) och lägst i Nordnorge (19 procent). Kvinnor uppger att de inte vet i större utsträckning än män (11 procent mot 21 procent).

Ökat stöd för EU

Som jämförelse visade en undersökning utförd av Nationen i november 2022 att 55,8 procent skulle rösta nej till EU och 27,2 procent skulle rösta ja. 17 procent svarade ”vet ej”.

Martin Stubban från Opinion har genomfört den aktuella mätningen för Altinget och ABC Nyheter. Han säger att de senaste opinionsmätningarna visar på ett lågt men stigande stöd för EU.

– Stödet för EU-medlemskapet låg i botten under finanskrisen, när det fanns samarbetsproblem inom EU. Sedan dess har stödet bland befolkningen sakta men säkert ökat. Ukrainakriget har visat att EU, Nato och väst har stått enade. Jag tror att befolkningen ser vikten av ett övergripande samarbete.

Världen är större än EU

– Mätningen bekräftar att det finns en stor och solid majoritet mot norskt EU-medlemskap. Med så lite intresse bland befolkningen för en ny EU-kamp borde debatten snarare handla om hur Norge använder handlingsfrihet utanför EU för att skydda våra intressen och ha en tydlig och oberoende röst i det internationella samfundet för att hjälpa till att lösa globala utmaningar som klimatförändringarna. Världen är fortfarande större än EU, säger Nej till EU:s ledare Einar Frogner till Altinget.

Han påpekar också att mätningen visar på tydliga regionala skillnader.

– Skillnaden mellan Oslo och Nordnorge i mätningen bekräftar att det är långt från Oslo till Bryssel och ännu längre till Nordnorge, säger Frogner.

Opinionsinstitutets Martin Stubban menar att EU är en typisk konflikt mellan centrum och periferi.

– Det är typiskt att de som är för EU bor i stadsområden, medan de som säger nej till EU bor i tätorter eller på landsbygden. Det handlar bland annat om avstånd till makten, men också att EU-medlemskapet ska leda till en annan jordbrukspolitik och frågor om fiskekvoter. Detta är förmodligen något som är viktigare på landsbygden och i norra Norge än i resten av landet.

Centerpartistiska väljare mest negativa

När siffrorna bryts ner efter partipreferens sticker Venstre ut som det mest EU-vänliga partiet, tätt följt av Miljöpartiet (MDG). Centerpartiets väljare är överlägset mest EU-skeptiska.

– Centerpartiet har varit och är fortfarande en ledande kraft för att stärka demokratin i Norge och säkerställa nationell kontroll över sina egna naturresurser och suveränitet över norsk fisk, jordbruk och finanspolitik, säger Per Martin Sandtrøen, riksdagsledamot för Centerpartiet.

Venstres väljare mest positiva

Den väljargrupp som är mest positiv är socialliberala Venstres väljare. Partiets vice partiledare Abid Raja säger till Altinget:

– Det är bra siffror som bekräftar trenden som visar att ja-sidan sakta men säkert blir större. Det kommer att bli fler osäkra av dem som tidigare har varit på nej-sidan, men det är fortfarande väldigt många som inte har tagit ställning. Vi behöver mer diskussion om vår koppling till den europeiska gemenskapen.

Raja är inte förvånad över att Venstre har flest EU-anhängare. Han menar att det ligger i ryggraden på liberaler att vilja ha mer internationellt samarbete för att lösa de stora utmaningar vi står inför globalt. Han menar att frihandel har ökat välståndet, friheten och tagit fler människor ur fattigdom.

– Som EU-medlem kan vi hjälpa till att forma EU som vi vill, och vi kan delta i de enorma investeringar som EU nu initierar om den gröna omställningen och den gröna industriella utvecklingen, avslutar Raja.

Klimat- och miljöpolitiken avgör

Martin Stubban från Opinion påpekar att EU:s klimatarbete och utsläppsminskningar kan förklara skillnaderna i stöd mellan partierna, till exempel att Miljöpartiet (MDG) och Venstre sluter upp i EU-frågan.

Även om Miljöpartiet inte har någon gemensam ståndpunkt i EU-frågan är MDG-väljarna i mätningen generellt positiva till EU-medlemskapet.

MDG:s partiledare Arild Hermstad anser att EU ligger långt före Norge i klimatpolitiken.

– Jag tror att många i MDG är oroade över solidariteten över nationsgränserna och ser att ett starkare samarbete med EU kan ha vissa positiva aspekter när det gäller att reglera stora företag, klimat-, natur- och energisamarbete. Vi ser att EU ligger långt före regeringen i klimatpolitiken, skriver Hermstad till Altinget.

Hermstad uppger att MDG kommer att diskutera partiets inställning till norskt EU-medlemskap på sin rikskongress i maj, och att de har haft omfattande utbildning och kunskapsinhämtning om EU i partiet under det senaste året.

– Det blir en spännande rikskongress och jag ser fram emot en bra debatt, skriver Hermstad.

De två största partierna splittrade

Det danska socialdemokratiska Arbeiderpartiet och konservativa Høyre var tidigare båda tydliga ja-partier. Siffrorna i mätningen visar att båda dessa partier nu är relativt splittrade i mitten.

– Det är två stora partier med många väljare och som är väldigt breda. Det är alltså inte märkligt att de är splittrade, och att kompromisser måste göras i så stora partier, påpekar Martin Stubban från Opinion.

Lösa gränsöverskridande utmaningar

Ingjerd Schou, ledamot i ständiga utskottet för utrikesfrågor och ordförande i Høyres internationella utskott, menar att EU-medlemskapet hade gett möjlighet till ett viktigt samarbete i en krävande tid.

– I det säkerhetsläge vi ser omkring oss är det inte konstigt att många anser att Norge borde ha varit en del av EU. Det är genom EU som vi måste samarbeta i framtiden för att lösa stora gränsöverskridande utmaningar, som migration, klimatförändringar och säkerhet. Dessutom kommer norska företag att vara helt beroende av den inre marknaden i framtiden, som de är i dag, skriver hon till Altinget.

Hon påpekar också att vi måste samarbeta kring återuppbyggnaden av Ukraina, när kriget en dag är över, och fruktar att Norge ska hamna i skymundan i säkerhetspolitiken.

– Vi ser också en förändring omkring oss, där både EU vill ta en större roll i säkerhetspolitiken, och där Norge kommer att kunna uppleva ännu större utanförskap. Danmark har övergett sina försvarsreserver, och när Sverige och Finland går med i Nato kommer vi att finna det tydligt att Norge inte är närvarande där våra partners diskuterar viktiga frågor.

Schou tror att anledningen till att det är en stor andel osäkra väljare är att det inte riktigt pågår en riktig medlemsdebatt idag.

– Jag tror att regeringen behöver ta ett visst ansvar här, eftersom den hela tiden misslyckas med att diskutera vad det är vi går miste om. Samtidigt ser vi att regeringen går till EU för alla viktiga frågor, som bistånd till Ukraina och förhandlingar med USA om grön teknik. En riktig utredning och debatt skulle förmodligen ha en betydande inverkan på stämningen i befolkningen, avslutar hon.

Artikeln är kortad och översatt från norska och tidigare publicerad på Altinget.no.