Ett år med massflyktsdirektivet – ”Dags att hitta långsiktiga lösningar”
När Ryssland för ett år sedan invaderade Ukraina agerade EU snabbt och enat för att ge tillfälligt skydd åt de miljoner människor som flydde kriget. Men vad händer med det tillfälliga skyddet om kriget fortsätter? ”Medlemsländerna måste börja diskutera möjliga gemensamma lösningar”, säger Alberto Horst Neidhardt, migrationsexpert på European Policy Centre.
Den 24 februari är det ett år sedan Ryssland invaderade grannlandet Ukraina och den största fördrivningen av människor i Europa sedan andra världskriget triggades igång.
Dagarna efter invasionen tog sig miljoner ukrainare över gränsen till EU. Endast en vecka efter invasionen tog EU-länderna ett enhälligt beslut att aktivera ett näst intill bortglömt, och aldrig tidigare använt, direktiv, för att ge människorna som flydde kriget tillfälligt skydd.
– Vi kommer att ge medlemsländerna kapacitet att hantera krisen på ett ordnat och effektivt sätt. Vi kommer att bevilja människor i nöd uppehållstillstånd, ge dem tillträde till arbetsmarknaden och bostäder, sade EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson när förslaget att damma av direktivet lades fram.
Det så kallade massflyktsdirektivet – eller, direktöversatt från engelska, direktivet för tillfälligt skydd – kom till redan 2001 efter kriget på Balkan på 1990-talet och innebär att EU kan besluta att ge en grupp flyktingar tillfälligt uppehållstillstånd utan att de behöver genomgå en asylprövning.
Den snabbhet och den enighet med vilken EU-ledarna beslutade att aktivera direktivet var överraskande, säger Alberto Horst Neidhardt som är policyanalytiker och chef för det europeiska programmet för mångfald och migration på den Brysselbaserade tankesmedjan European Policy Centre.
– Under sju års tid har EU-länderna inte kunnat enas om ett system för ansvarsfördelning av flyktingar, men på sju dagar lyckades man ta ett enhälligt beslut om att aktivera massflyktsdirektivet, säger han i en intervju med Altinget.
Tillfälligt skydd – på lång sikt?
Med facit i hand ett år senare ser syftet med massflyktsdirektivet ut att ha uppnåtts: att med ett parallellt system undvika överbelastning av det europeiska asylsystemet och samtidigt erbjuda direkt skydd till flyktingarna i stället för att låta dem vänta i månader på att få besked om en asylansökan.
– I de här avseendena har massflyktsdirektivet varit en framgång. Att från dag ett få tillgång till arbetsmarknad och bostad. Innovativa lösningar i flera medlemsländer, som exempelvis snabbt erkännande av yrkeskvalifikationer, har på många håll gjort integrationen effektiv, säger Alberto Horst Neidhardt och hoppas det är lärdomar som kommer tas i beaktande i framtida migrationshantering.
Samtidigt börjar de långsiktiga utmaningarna att pocka på uppmärksamheten. Runt fyra miljoner ukrainska flyktingar befinner sig i dag i EU. Och ett slut på kriget ser inte ut att vara inom räckhåll.
Det tillfälliga skydd som massflyktsdirektivet erbjuder täcker bara tre år; uppehållstillstånd i ett år, med möjlighet till max två års förlängning. EU-kommissionen tog nyligen beslutet att förlänga skyddet med ett år, till mars 2024. Men vad händer om kriget fortfarande pågår i mars 2025?
Enligt Alberto Horst Neidhardt finns det en rad olika alternativ, som exempelvis att ukrainarna får genomgå en ordinär asylansökan – men alla alternativ är på något sätt problematiska. Ingen given lösning finns i dag.
– Det är viktigt att medlemsländernas regeringar börjar diskutera de kommande utmaningarna och möjliga gemensamma lösningar redan nu, säger Alberto Horst Neidhardt.
Risk för ”brain drain”
En utmaning i integrationen av ukrainarna i EU är också att hitta balansen för vad som ligger i Ukrainas intresse.
Pavla Novotná är generaldirektör på avdelningen för asyl- och migrationspolitik i Tjeckiens inrikesministerium. Tjeckien är det EU-land som tagit emot flest ukrainska flyktingar i förhållande till sin befolkning och enligt Pavla Novotná pågår en diskussion med ukrainska myndigheter kring frågan om ”brain drain”, kompetensflykt.
– Det är en känslig fråga. Många ukrainare som kommit till Tjeckien är högutbildade. När vi pratar med de ukrainska myndigheterna är det viktigt för dem att inte alla dessa flyktingar stannar i EU då det riskerar att uppstå en brist på högkvalificerade människor i Ukraina, inte minst inom sjukvården. Det kan bli ett problem för dem, inte minst när landet behöver byggas upp igen, sade Pavla Novotná på ett seminarium anordnat av tankesmedjan Migration Policy Institute i mitten av februari.
– Där finns en önskan från ukrainskt håll att vi i stället ska stödja dem med återvändande och återintegrering, sade Pavla Novotná.
En modell för framtiden?
Parallellt med den ukrainska flyktingsituationen pågår inom EU svåra diskussioner om en nytt gemensamt migrations- och asylsystem. Enligt Alberto Horst Neidhardt på European Policy Centre, fanns det till en början höga förhoppningar om att massflyktsdirektivet ska ha en positiv effekt på diskussionen, inte minst vad gäller solidaritet mellan EU-länderna att gemensamt ta ansvar för migranter.
– Våra åtgärder gentemot de ukrainska flyktingar får inte bli ett undantag. De kan bli en modell för framtiden, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt tal till unionen i september 2022.
Alberto Horst Neidhardt på European Policy Centre är dock skeptisk.
– Ett år efter EU-ländernas starka enighet kring att ge de ukrainska flyktingarna skydd ser man att länderna fortfarande är ovilliga att sätta nationella intressen åt sidan och gemensamt hitta lösningar kring reformförslagen i migrationspakten, säger han.
En av tre norrmän vill gå med i EU – gröna och liberala väljare mest positiva
Datum klart för ny Macchiarinirättegång
