Efter bondeupproren: EU-varor föreslås få skydd mot ukrainsk konkurrens

Just som de europeiska jordbruksprotesterna når EU:s hjärta kastar EU-kommissionen ut ett köttben till bönderna. Och skickar med frågan till EU-ledarna på torsdagens toppmöte.

BRYSSEL. De bondeprotester som spridit sig i flera EU-länder de senaste dagarna rullar nu bokstavligen in i EU-ledarnas synfält. När statsminister Ulf Kristersson (M) och de övriga stats- och regeringscheferna i EU samlas i Bryssel för toppmöte på torsdagsmorgonen kommer de mötas av uppradade traktorer i EU-kvarteret.

De omfattande protesterna mot försämrade förhållanden för bönderna och mot EU-politik som jordbrukarna anser slår mot deras verksamhet fick först fart i Frankrike där motorvägar och infartsleder in till Paris den senaste veckan har blockerats av traktorer. Bondeupproret uppges vara det största i landet på flera årtionden.

De senaste dagarna har protesterna även spridit sig till flera andra länder som Polen, Rumänien, Nederländerna, Tyskland och nu alltså även Belgien.

Frågan är inte officiellt uppe på toppmötets dagordning, där fullt fokus är på att driva igenom ett omfattande EU-stöd till Ukraina. Men de senaste dagarnas ökade demonstrationer har satt press på inte minst den franske presidenten Emmanuel Macron, som enligt tidningen Politico väntas ta upp frågan på toppmötet.

– Vi måste stå bakom våra jordbrukare och företagare i livsmedelsindustrin, men det måste också vara en europeisk fråga, sade Macron på en pressträff under sitt Sverigebesök i veckan.

Utländsk konkurrens

Protesterna handlar om flera olika saker på både nationell och EU-nivå. Den utlösande faktorn i Frankrike var regeringens beslut att slopa subventionen på det särskilda bränsle som används i jordbruket – i Tyskland var det beslut att slopa subventioner för arbetsfordon.

Men missnöjet bland lantbrukarna, varav många drabbats hårt av långvarig torka och bränder, riktar sig också mot regelkrångel och tung administration, krav på anpassning till den gröna omställningen och konkurrens från utlandet när EU öppnar upp för importer från bland annat Sydamerika.

Även EU:s beslut i juni 2022 att lyfta importtullar, kvoter och handelsskyddsåtgärder mot Ukraina, som ett led i att hjälpa landet efter Rysslands invasion, har slagit hårt mot bönder i Ukrainas EU-grannländer som sett sitt jordbruk konkurreras ut av ukrainska varor och spannmål.

Frågan rubbade det i övrigt så solida stödet för Ukraina när Polen, Slovakien och Ungern förra året gick emot EU:s regelverk och införde ett förbud mot ukrainskt spannmål. Något som EU-kommissionen fördömt och klassat som oacceptabelt.

Kommissionens svängning

Med en växande ytterhöger som underblåser protesterna och ett EU-val i antågande är det inte bara Emmanuel Macron som känner press på sig att agera.

På onsdagen slängde så EU-kommissionen ut ett köttben till Europas bönder, i vad som kan ses som en svängning i frågan om att skydda EU-produkter från ukrainsk konkurrens. 

Samtidigt som kommissionen föreslog att upphävandet av importtullar och kvoter på ukrainsk export till EU förlängs med ytterligare ett år lade man även fram förslag som ska skydda känsliga jordbruksprodukter i EU.

Det ska också ges möjligheter till medlemsländerna att göra undantag från EU:s jordbruksregler som tvingar dem att hålla vissa områden icke-produktiva.

– Vi vidtar de här åtgärden för att lätta på det tryck som vi vet våra bönder känner så att de kan vara ekonomiskt livskraftiga i den här perioden med hög osäkerhet, sade EU-kommissionären med ansvar för EU:s gröna omställning, Maroš Šefcovic, när förslaget presenterades.

Förslaget beskrivs av kommissionen som välbalanserat mellan medlemsländernas intressen och de ukrainska: En full uppbackning av Ukraina som utkämpar ett krig men samtidigt utformat på ett sätt som bygger in skyddsåtgärder för utsatta sektorer i EU, något som inte ingick i den första versionen.

– Sammanställningen av faktorer – väderrelaterade katastrofer, geopolitiska spänningar, jordbrukets ekonomi på grund av de höga energipriserna – allt detta skapade en situation som gör att vi känner oss tvungna att agera, sade kommissionären som också kallade ”relationen med lantbrukare som en av den här kommissionens tydligaste politiska prioriteringar”.

Upp på toppmöte?

Onsdagens förslag riktar bara in sig på en liten del av de europeiska böndernas alla problem. Samtidigt har arbetet med en mer övergripande översyn av EU:s jordbrukspolitik inletts, när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen förra veckan lanserade en ”strategisk dialog” om EU:s framtida jordbrukspolitik.

Maroš Šefcovic tycker att frågan förtjänas att tas upp på högsta nivå redan på torsdagen.

– Tillsammans med dagens förslag tycker jag att detta är ett lägligt och relevant bidrag till ledarnas diskussion på toppmötet, sade han.{{toplink}}

Beslutskedja: EU:s framtida jordbrukspolitik

2/7
2017
22/12
2017
19/2
2018
4/4
2018
25/5
2018
1/6
2018
4/6
2018
14/10
2018
10/1
2019
21/2
2019
4/4
2019
16/5
2019
26/5
2020
24/9
2020
15/10
2020
15/10
2020
22/10
2020
26/1
2021
21/12
2021
1/2
2024
9/9
2024

Forrige artikel Frustrerade EU-ledare frestas att låta Orbán smaka på sin egen medicin Frustrerade EU-ledare frestas att låta Orbán smaka på sin egen medicin Næste artikel S-kritik mot slopat ränteavdrag – ”Inte en seriös väg” S-kritik mot slopat ränteavdrag – ”Inte en seriös väg”
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.