Stoltenberg: ”Så länge Putin tror han kan vinna fortsätter kriget”

– Det är trevligt att komma till Norge. Det är trevligt att träffa kungen, statsministern, och inte minst att träffa så många människor här i Oslo rådhus. Jag känner mig väldigt hemma i Norge, det är ju härifrån jag kommer, sade Jens Stoltenberg till Altinget.

– Det är lite annorlunda att vara på ett officiellt besök i sitt eget land, men det är trevligt.

Han träffar Altinget efter att ha välkomnats av både Oslos borgmästare och ett fullsatt rådhus. Senare ska han äta middag med statsminister Jonas Gahr Støre i statsministerns residens, samt få audiens hos Norges kung Harald och drottning Sonja på slottet.

Men först ska han berätta om det som är smärtsamt. Under ett samtal med generalsekreteraren för den norska Atlantkommittén, Kate Hansen Bundt, sade Stoltenberg nämligen att det var ett smärtsamt beslut att dra tillbaka Nato från Afghanistan 2021 – och att det är smärtsamt att erkänna att Nato borde ha dragit sig tillbaka tidigare.

Nu menar han att det var rätt av Nato att gå in i Afghanistan efter terrorattacken mot USA 2001 för att bekämpa terrorismen, men att det var för ambitiöst att försöka bygga ett fritt och demokratiskt Afghanistan, något som Nato kanske borde ha insett tidigare.

Hur djupt går stinget av den känslan?

– Det går djupt, för jag har ju träffat många kvinnor och sett många journalister och parlamentsledamöter som jag vet lever i rädsla och förtryck nu. De kan inte längre vara journalister, och kvinnor kan inte längre visa sina ansikten i offentligheten, eller arbeta och utbilda sig.

– Det är brutalt och det är smärtsamt att veta att det händer – och att det händer för att vi drog oss ur. Men samtidigt var det för ambitiöst att tro att vi med Natosoldater skulle klara att bygga ett demokratiskt Afghanistan. Det krävde för mycket, och i det långa loppet tror jag inte att Natoländerna var villiga att offra alla människoliv och pengar som hade krävts för att fortsätta vår militära närvaro.

Extrema val

Mot slutet av samtalet på scenen i stadshuset sade Stoltenberg att han har fått en djupare förståelse för när man ska och när man inte ska bomba. När man ska gå in, och när man inte ska gå in.

Natochefen kallar det extrema val, men säger att han anser att det var rätt att bomba i Bosnien och Kosovo, och betonar att man hade ett mandat från FN:s säkerhetsråd när Nato bombade Libyen 2011.

Tycker du att det är smärtsamt när det gäller Jugoslavien, Irak och Libyen också?

– Nej, det är väldigt olika situationer, väldigt olika saker. Jag tror att det i Bosnien och Kosovo rådde bred enighet om att Natos militära ingripande bidrog till att förhindra övergrepp, samt till att skapa frihet för miljontals människor och stoppa två krig.

Det var 1999 som Nato bombade mål i Serbien och Kosovo utan mandat från FN:s säkerhetsråd. Två år senare stödde Nato USA:s invasion av Afghanistan. År 2003 invaderade USA Irak, rättfärdigat med felaktiga påståenden om massförstörelsevapen. Och 2011 bombade Nato Libyen, där regimen föll och Muammar al-Gaddafi mötte sin död.

”Det är farligt att börja förstå”

President Vladimir Putin nämnde både Serbien, Irak och Libyen i sitt sista tal innan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Putin har också hävdat att Natos expansion österut innebär säkerhetsproblem för honom, bland annat i samband med att Nato 2008 lovade att Ukraina och Georgien skulle tillåtas bli medlemmar. Därutöver har han hävdat att han är oroad över den roll som Väst spelade under Majdanupproret i Ukraina 2014.

Det har sagts att Putin är rationell, men att han har sin egen rationalitet. Kan du godta synsättet att Putin verkligen kan känna av dessa säkerhetsproblem som han påstår sig ha?

– Det får inte råda något tvivel: Det han gör är brutalt, det strider mot internationell rätt. Jag tycker att det är en helt ohållbar tanke, när han går in i ett medvetet krig som leder till att hundratusentals människor dödas och miljoner tvingas fly, att man ska försöka hitta ursäkter. Det finns inga ursäkter för sånt beteende, svarar Stoltenberg och fortsätter:

– Det är ett medvetet krig, det är ett krig han kunde ha undvikit, och det är helt fel att Ukraina vid något tillfälle varit ett hot mot Ryssland. De har aldrig varit det och de har aldrig angripit Ryssland.

Natochefen säger att han är lite orolig för tankefigurer som går ut på att man ska förstå, i bemärkelsen att man nästan börjar ursäkta.

– Om man inte klarar av att förstå innebörden i handlingen att skicka hundratusentals soldater och bombplan mot ett grannland, där du har skrivit under att du godkänner gränserna ... Då är du på mycket farliga vägar. Det är farligt att börja förstå, för då är man väldigt nära att börja ursäkta.

En god nyhet – och en dålig

Om bara några veckor är Stoltenberg färdig som Natos generalsekreterare efter tio år i högkvarteret i Bryssel i Belgien. Han möttes av skratt när han i rådhuset skämtade om att det bara utbröt bråk efter att han tog över rodret i Nato, så kanske blir det bra att han slutar igen.

Salen brast också ut i spontana applåder när Stoltenberg sade att ”den goda nyheten är att vi har nått tvåprocentsmålet”. Han lät applåderna avta innan han lade till att ”den dåliga nyheten är att två procent inte räcker”.

Anledningen till att två procent av bruttonationalprodukten på försvaret inte längre räcker är att Nato till följd av kriget i Ukraina har antagit nya styrkemål, det vill säga vad de olika länderna ska bidra med i form av soldater, flygplan och ubåtar och så vidare.

För de flesta länder är det omöjligt att uppfylla styrkemålen utan att lägga betydligt mer än två procent av BNP på försvaret, enligt Stoltenberg.

Inte bli en direkt part

Samtidigt försöker Natoländerna skrapa ihop mer pengar till Ukraina, som hittills fått tillräckligt med stöd för att strida, men inte tillräckligt med stöd för att vinna kriget.

– Det är viktigt att vi ger dem mer stöd. Nato har i princip två uppgifter: Den ena är att stödja ukrainarna så att de kan överleva som en självständig nation i Europa, och den andra är att förhindra ett storkrig mellan Nato och Ryssland. Därför har vi gjort klart att vi inte kommer att gå in med våra styrkor och bli en direkt part i konflikten, sade Stoltenberg och fortsatte:

– Men vi kommer att stödja Ukraina militärt, för det är det snabbaste sättet att få slut på det här kriget. Det är först när Putin förstår att han inte vinner på slagfältet som han kommer att sätta sig ner och förhandla om en lösning där Ukraina överlever som en självständig demokratisk nation.

Stoltenberg avslutar:

– Så länge han tror att han kan vinna fortsätter kriget. Så ju mer långsiktigt och förutsägbart vårt stöd är, desto snabbare är det möjligt att uppnå en varaktig fredslösning i Ukraina.

Den dagen en sådan lösning hittas kan Stoltenberg eventuellt påträffas med en kopp kaffe och ett Excel-ark i lokalerna hos Statistisk sentralbyrå (SBB), alltså norska motsvarigheten till SCB. Det är i varje fall vad han svarar på frågan om vad han ska göra härnäst: att han är tjänstledig från en forskartjänst SSB.

Artikeln är översatt och ursprungligen publicerad på Altinget.no.