Energi-gd: Varnar för inåtvänt käbblande om enskilda kraftslag
Energiomställningen omgärdas av fallgropar, flera av dem säkerhetspolitiska. Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén varnar för käbbel om enskilda kraftslag och vill se ett bredare fokus på morgondagens energisystem – i EU och i Sverige. Han vill också att Försvarsmakten på allvar tar tag i vindkraftsfrågan.
Störningar i energisystemet är långt dyrare än själva energiomställningen. Det konstaterade Robert Andrén, generaldirektör för Energimyndigheten, när han talade vid Folk och försvars rikskonferens på måndagen. Ett anförande där Andrén varnade för riskerna med att energidebatten rör sig kring enskildheter och glömmer att titta uppåt och framåt.
Vad menar du med att det är ett för stort fokus i energidebatten på prisdiskussionen istället för att diskutera morgondagens system?
– Vad vi riskerar är att få en politisk och medial debatt enbart runt enskildheter i energisystemet, till exempel enskilda kraftslag. Eller bara om elnäten. Inte om hela det sammankopplade energisystemet och dess utveckling, säger Robert Andrén till Altinget.
Är det inte väldigt mycket begärt att förvänta sig en nyanserad medial och politisk debatt som greppar över ett så komplext område?
– En sak är den mediala debatten. Den är och får vara som den vill. Problemet är om den i sin tur leder till politiska beslut som leder till fragmenterade åtgärder som bara fastnar i enskildheter och inte beaktar helheten, det kan göra mig orolig.
Gäller den oron EU eller Sverige?
– Den oron gäller väldigt mycket EU men även nationellt. Att vi fastnar i gårdagens lösningar och energisystem och inte tittar framåt på morgondagens energisystem och vad som kommer att ske där. Investeringar i dag drivs av marknaden, satsningarna görs där bolagen får störst andel tillbaka och de satsningarna sker främst inom förnybart. Det finns en risk om man inte ser eller förstår det när man tar stora långsiktiga beslut.
Är kärnkraftens roll i den svenska energidebatten en sådan låsning vid enskildheter?
– Den är en låsning. Återigen. Men även när det gäller vindkraften finns en risk för samma situation, att vi håller på att skapa låsningar. Det gynnar inte systembehovet, man måste kunna titta bredare och mer långsiktigt.
Är debatten om vindkraften lika laddad som debatten om kärnkraften?
– Det börjar bli en alltför polariserad debatt med starka uppfattningar för och emot och jag upplever att den polariseringen tyvärr ökar.
Du sade att en trygg energiförsörjning är bredare än det traditionella fokuset på produktion, kol, gas och olja. Kan du utveckla det?
– En trygg energiförsörjning är inte bara energiråvaror och energiproduktion. Det inbegriper andra verktyg såsom energieffektivisering, användarflexibilitet, beteenden och andra faktorer som genererar att vi har energi där och när vi behöver den. Infrastrukturen, elnäten, är en annan sådan viktig sak.
– Det handlar alltså inte bara om mängden energi när vi ska säkra energiförsörjningen för framtiden. Det behövs ett bredare perspektiv i en elektrifierad och digitaliserad framtid för energisystemet.
– På ett globalt plan är de flesta länder fortfarande fossilberoende. I en omställning krävs det att man inte bara fokuserar på att producera si eller så många terawattimmar, utan att man även ser till elnäten och till hela strukturen för energiförsörjning.
Du talade om att vi inte har någon energikris i EU, men en energipriskris där Ryssland är inblandad och att vi fortsätter bygga in oss i ett beroende till Ryssland. Kan du utveckla det?
– Nord Stream är väl det främsta exemplet på det, där vi befäster behovet och beroendet av gas från Ryssland. Till viss del handlar det också om vissa kärnkraftsprojekt, i Finland och i Storbritannien, som också innebär ett ökat beroende av Ryssland. Vi fortsätter göra oss beroende av ett land som vi inte vill vara beroende av.
Angående riskerna med att Sverige och EU i omställningen ersätter ett fossilt beroende av tredjeland till ett motsvarande beroende, men för jordartsmetaller och metaller. Går det beroendet ens att undvika?
– Om vi kraftsamlar nu, kan vi bygga hållbara värdekedjor och säkerställa att vårt beroende blir mindre än det vi har nu i ett starkt fossilbaserat energisystem.
– Många av dessa sällsynta metaller har ju Sverige inom sina gränser, vi sitter på dessa råvaror. Då kommer vi givetvis direkt in på den känsliga och svåra frågan om gruvbrytning. Ska vi själva göra det och på ett bra och hållbart sätt eller ska vi vara beroende av länder som Kina och Afghanistan för dessa råvaror? Det är det vägvalet vi i princip står inför.
Du lyfte Försvarsmakten och vindkraften. Hör du till dem som anser att Försvarsmakten är tjurskalliga i vindkraftsfrågan?
– Hade jag haft mer än 13 minuter kunde jag utvecklat mig bättre. Vi har i grunden ett gott samarbete med Försvarsmakten om vindkraften. Men samtidigt är det så att vi kommer behöva bygga ut vindkraften mycket mer både på land och till havs och då behöver försvaret fundera på hur man förhåller sig till detta i ett långsiktigt perspektiv och måste vara en mer aktiv del i det långsiktiga strategiska arbetet. De måste vara tydliga med att "här och här och här" har vi inga problem med en utbyggnad av vindkraften men "i de här områdena går det inte därför att..". Nu är det för ofta oklart när och var och varför det går eller inte går.
I de förslag till havsplaner som Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram har Försvarsmakten gjort just detta. Men det är stora områden till havs som pekats ut som försvarsintressen.
– Det är enorma områden relativt andra samhällsintressen. Och områdena som pekas ut för energiproduktion är långt ifrån tillräckliga. Det går inte ihop utifrån samhällets elbehov i dag och framöver. Vi som land måste ta ett mer samlat grepp kring det här med dagens behov och framtida behov av el, och då måste försvaret vara med i det arbetet. Samtidigt vill jag igen säga att vi har en bättre dialog med Försvarsmakten om den förnybara energin än på länge.
Svårt stoppa export av subventionerade elbilar
De ska starta upp kortare lärarutbildningar
