EU-chefen: Centralt att alla vet vilka förväntningar de har på sig
(Foto: Erik Norbergh/Regeringskansliet)
Med en förstärkning på 1,25 miljarder kronor är det tänkt att regeringens förhandlingsmaskineri ska kunna svara upp mot förväntningarna på EU-ordförandeskapet. En tredubblad infrastrukturbemanning i Bryssel står bland annat redo för att ro hem delar av EU:s nya energi- och klimatlagar.
Samtidigt som det finns en övergripande anspänning inför de kommande ordförandeskapsmånaderna våren 2023, har EU-chefen på Regeringskansliet Eva Sjögren tillförsikt inför det som väntar. Förberedelsearbetet är i full gång inför den faktiska starten vid årsskiftet. Rekryteringarna av förstärkningspersonalen löper också på bra, enligt de signaler som Sjögren fått.
– Efter tidigare erfarenheter så har vi nu, äntligen, tredje gången gillt landat i att fokusera på att säkerställa att representationen i Bryssel får en rejäl förstärkning. I runda slänger handlar det om en fördubbling av förhandlingsapparaten, säger Sjögren i en intervju med Altinget.
Men samtidigt har inte alla departement fått den förstärkning de ansetts behövs. Miljödepartement befarar exempelvis att nationella frågor kan behöva prioriteras ner på grund av att den arbetsbelastning som väntar.
– Det kan förstås finns undanträngningseffekter av att vara ordförande. Men det går inte heller att säga att ”det kan vi inte göra”. Det är politiken som bestämmer, är det så att regeringen vill något annat, så behöver omprioriteringar göras. Även om man förstås måste vara medveten om att Regeringskansliet har begränsade resurser, svarar Eva Sjögren.
Kompetenslyft pågår
Även om EU-chefen känner sig trygg med förberedelsearbetet och resurserna som fördelats, så är hon tydlig med att det inte går att förbereda sig för allt. Det kommer att bli tuffa månader som väntar.
– Men en fördel är att detta har ett slut. Sex månader är tillräckligt långt för att kunna utföra något. Men också något som man vet att det kommer att ta slut. Så utifrån ett arbetsbelastningsperspektiv så kan det vara en lugnande faktor, till skillnad från många andra saker där man inte vetat när det tar slut, exempelvis pandemin.
Förutom förstärkningar så pågår det bland annat också ett kompetenslyft inom Regeringskansliet. Även om rollen inte är helt densamma som vid senaste ordförandeskapet år 2009 så finns det mycket att ta med sig därifrån, men också mycket nytt att lära in när tjänstemännen, och politiker, förväntas hålla i över 2 000 förhandlingsmöten på nästintill alla nivåer inom EU:s förhandlingsmaskineri.
– Vi har en del ordförandetekniksutbildningar för att förbereda för den roll som ska tas. Det handlar till exempel om att öka förståelsen för rådssekretariatets roll. Det är inte alltid så att det går att uppfatta som nationell delegat hur stort stöd rådssekretariatet i praktiken ger ordförandeskapet. Det är också en arbetsmiljöåtgärd, så att man inte måste dubblera arbete som faktiskt görs som stöd för ordförandeskapet.
Kan lätt bli för mycket
På samma sätt är det en central uppgift i fortbildningen att alla inblandade vet var ansvarsgränsen går.
– Det är centralt att alla vet vilka förväntningar de har på sig, både chefer och medarbetare, fortsätter Sjögren.
Var ser du mest risk för att ni fattat fel beslut kring fördelningen, den gjordes ändå i somras och mycket har hänt sedan dess?
– Så är det hela tiden. Men då är det en fördel att det nu är lättare att flytta resurser inom Regeringskansliet som ju numera är en myndighet. Så har det inte alltid varit. Under pandemin har exempelvis socialdepartementet lånat in personal från andra departement.
Samtidigt så sätts ramarna och inriktningen av politiken, de kan också förändras genom ytterligare tillskott, påpekar Sjögren.
– Om det smäller till på något område så får vi prioritera om och förstärka i så fall. Det vi kan förbereda oss på är dock att många förhandlingar i EU-maskineriet kommer att vara i slutfasen eller på väg dit. Det gäller exempelvis de många klimatrelaterade lagarna i Fit-for-55-paketet.
Det kan också kliva på en ny regering efter valet. Kommer den kunna genomföra sin politik?
– Det är nog inte för mig att svara på, men i själva EU-arbetet så handlar det om att under själva ordförandeskapet arbeta för att nå kompromisser som kan få stöd av så många som möjligt. Det kan vi se, att de länder som ”går för långt med att driva sin agenda” drabbas negativt av det senare, säger Sjögren, som tidigare också varit direktör på Svenska institutet för europapolitiska studier, SIEPS. Hon fortsätter:
– Ett väl utfört ordförandeskap ökar utrymmet att få genomslag efter själva ordförandeskapet. Något vi såg efter såväl 2001 som 2009.
Förarbete sker i riksdagen
Sjögren påpekar att det ligger i politikernas händer att fatta beslut om inriktningen och prioriteringarna för ordförandeskapet. Att beslutet först ska tas i december, tätt inpå riksdagsvalet i september, innebär att man behöver ta hänsyn till det i planeringsarbetet.
Regeringen håller riksdagen informerad genom utskotten i riksdagen, säger Sjögren och lägger till:
– En fördel för den regering som tillträder i höst är ändå att de statsråden som börjar då, oavsett om de suttit där innan, inleder regeringsperioden med ett ordförandeskap och får därigenom ett enormt kontaktnät som kan användas för ökat svenskt inflytande, säger hon.
{{toplink}}
EU-miljarder till Hybrit och bio-ccs i Stockholm
Överblick: 8 miljarder till pandemiåtgärder och var tredje iva-patient avled
